Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 29 september 2017

Allt fler fjällskogsägare tvingas stämma staten

Det är nu upp till bevis för staten när det gäller vad äganderätten är värd i fjällnära skog. Det finns tiotalet stämningsansökningar mot staten och de två senaste omfattar krav på drygt 15 miljoner kronor.

 Fjällnära skog.
Fjällnära skog. FOTO: Rolf Segerstedt

Men det handlar om mycket mer pengar än så, för antalet stämningar ökar. Mark- och miljödomstolarna i Östersund och Umeå har nu elva stämningsärenden att ta ställning till och fler är på väg.

I förra veckan stämde alltså Tärna-Stensele Allmänningsskog staten på 11, 7 miljoner kronor för att man nekats avverkningstillstånd av 244 hektar utan löfte om statlig ersättning.

Samtidigt stämde Sorsele Övre Allmänningsskog staten på 3,6 miljoner kronor för att staten sagt nej till en avverkning av 77 hektar.

Stoppade ersättningar

Det är Skogsstyrelsen som avslår avverkningstillstånd och tar ställning till ersättning.

I början av året beslöt Skogsstyrelsen och Kammarkollegiet, som företräder staten när stämningarna hamnar i domstol, att stoppa ersättningar i fjällnära området. Skälet var att man tillsammans med Naturvårdsverket vill utreda och skapa en likvärdig ersättningsnivå till skogsägarna.

Utredningen skulle ha varit klar tidigare i år men det drar ut på tiden.

Domstolar avgör

Magnus Norberg, jurist på LRF Konsult och den som bland annat företräder de två allmänningarna är kritisk till att myndigheterna utreder ersättningsnivån själva.

– Det är inte myndigheterna som bestämmer ersättningsnivån, utan det är lagstiftningen och i slutänden domstolarna som avgör vilken ersättning som staten är skyldig att betala. Myndigheternas inställning är faktiskt bara partsinlagor, säger han.

 Magnus Norberg, jurist på LRF Konsult.
Magnus Norberg, jurist på LRF Konsult. FOTO: BILD I NORR - MIKAEL LUNDGREN

Avverkning blev pilotfall

Parallellt med att utredningen startades beslöt Kammarkollegiet att säga nej till ersättningar enligt tidigare modell.

Först ut att påverkas blev Jan-Olof Östling med släktingar som Land Skogsbruk berättade om i april i år. Enligt Skogsstyrelsen var de sju hektar i Härjedalen som de inte skulle få avverka värda 250 000 kronor. Utbetalningen till dem stoppades och när de stämde staten och Kammarkollegiet tog över blev budet 12 041 kronor. Markägarna sa nej och fallet har hamnat i mark- och miljödomstolen i Östersund som ett pilotfall.

Sänker ersättning

Kammarkollegiet menar att eftersom det inte avverkats i Östlings skog under de senaste 100 åren så kan inte skogsbruk påstås vara pågående markanvändning och därför bör ersättningen sänkas. Det här protesterade både ägarna och skogsägarrörelsen emot.

Magnus Norberg är även ombud för Östlings.

– Senaste nytt är att mark- och miljödomstolen i en så kallad mellandom vill delgranska begreppet ”pågående markanvändning” i det här aktuella fallet. Eftersom det är huvudfrågan så stödjer vi det, förhoppningsvis kommer den mellandomen under hösten. Resultatet av den kan nog få betydelse för de andra fallen också.

Orimlig tolkning

Skälet till de hittills elva stämningsansökningarna är att om inte staten ställer upp med en ersättning inom ett år så är markägarna tvungna att stämma staten för att behålla rätten till ersättning.

– Statens syn på hela ersättningsfrågan skulle i sitt sammanhang göra att all fjällnära skog skulle likna ett naturreservat utan någon ersättning från staten. Det är en helt orimlig tolkning och jag räknar med att domstolarna kommer att se igenom hur ihåligt resonemanget blir, säger Magnus Norberg.

 Jan-Olof Östling med släktingar har drivit sin sak till domstol.
Jan-Olof Östling med släktingar har drivit sin sak till domstol. FOTO: Åsa Evertsdotter

Bakgrund: Fjällskogsstriden

Möjligheten till fjällskogsägarnas ersättning uppstod då Högsta förvaltningsdomstolen i mars 2015 slog fast att det var fel av Skogsstyrelsen att medge avverkningstillstånd i Änokskogen väster om Kvikkjokk.

Domen skakade om skogsbruket på två sätt, dels innebar den att Naturskyddsföreningen fick överklaga Skogsstyrelsens beslut, dels slog domstolen fast att Skogsstyrelsens tolkning av §18 i skogsvårdslagen var fel.

Skogsstyrelsen fick ändra sina rutiner. Domen gör att myndigheten inte kan meddela tillstånd till avverkning av skogar med stora naturvärden, nyckelbiotoper, i fjällnära skog.

Domen berör cirka 4000 fastigheter och öppnar för att skogsägare nu kan ansöka om avverkningstillstånd i fjällnära skog med nyckelbiotoper. Det innebär högst sannolikt ett avslag enligt §18 i Skogsvårdslagen, då uppstår ett intrång enligt §19 som säger att skogsägaren kan ha rätt till ersättning.

Ersättningen bestäms av hur stort intrånget i rådigheten är och ska motsvara den minskning i fastighetens marknadsvärde som uppkommer. Det är ersättningsnivåns storlek som just nu är under utredning av Skogsstyrelsen, Kammarkollegiet och Naturvårdsverket. Det innebär också att Änok-fallet i fråga om ersättning till markägarna fortfarande är en fråga för domstolen.

Observera att det väster om fjällnära gränsen inte räcker med att anmäla avverkning som i övriga Sverige, i fjällskog krävs tillstånd av Skogsstyrelsen.

Läs mer: Skogsägare stoppas från att avverkaUtredning om ersättning i fjällnära skogar försenad igen

Relaterade artiklar

Till toppen