Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 4 mars 2018

”Äganderätten kan aldrig vara absolut”

Sköter vi skogsägare oss inte kan bojkott åter vara aktuellt. Det skriver Leif Öster i veckans krönika.

 Leif Öster, krönikör i Land Skogsbruk.
Leif Öster, krönikör i Land Skogsbruk. FOTO: PRIVAT

Det sägs att Sveriges certifierade skogsägare ”frivilligt och utan ersättning” undantar fem procent av sin produktiva skog från brukande. Men särskilt frivilligt var det inte när detta infördes. Om detta och mycket mer, skriver Pär Fornling i sin nya och läsvärda bok ”Södra på egna ben”.

Södra Skogsägarna är numera en vinstmaskin med 1,9 miljarder i resultat 2017. Men så har det inte alltid varit och där börjar boken. Värdefull är beskrivning av det tidiga 1990-talet, där många av dagens frågor har sina rötter. Då betalade vi en förhatlig skogsvårdsavgift. Med dagens taxeringsvärden skulle den vara cirka 4 miljarder.

Än värre var att stora pappersköpare hotade med köpbojkott. Här berättar Fornling den fantastiska historien om hur vi slapp både skogsvårdsavgiften och köpbojkott. Tidigare ordförandena Lars-Eric Åström och Christer Segerstéen, båda med stjärnstatus i skogsägarrörelsen, tar oss med på deras spännande resa. En resa för förändring och utveckling.

Vi följer dem när de i hemlighet möter den tyska miljörörelsen. Och hur de två till slut hittar lösningen via certifieringar, gröna skogsbruksplaner och naturvårdsavsättningar. Hotet om köpbojkott var undanröjd. Detta måste vi skogsägare minnas.

För sköter vi oss inte kan bojkott åter vara aktuellt. De här åren förändrade för alltid svenskt skogsbruk. Och miljörörelsen lärde sig att om inte dialog fungerar hemma, då påverkar de slutkunderna.

När framtidens skogsbruk nu formas visar Södra, hur man kan kombinerar landets bästa lönsamhet för skogsägare med effektiv småskalighet och mångbruk. Kalhyggen hålls små, i snitt bara två hektar och gillas av många. Bokens centrala kapitel handlar om äganderätten och det är inspirerande att få ta del av Lars-Eric Åströms balanserade syn.

– Äganderätten kan aldrig vara absolut. Du kan inte säga ”Jag äger det här, alltså gör jag precis vad tusan som helst”. Med ägandet följer ett ansvar. Det finns lägen då marken behövs tas i anspråk för allmänna ändamål. Då måste det också kosta för staten, säger Lars-Eric Åström.

Det praktiska arbetet med att säkerställa en robust betalning vid intrång gjordes av LRFs chefsjurist Fredrik Bonde. Han såg till att markägare numera får 25 procent över marknadsvärdet och i ökad grad, får behålla ägandet. Vid uppföljningar är vi skogsägare överlag nöjda med både reservat och ersättningen. Tacka Södra och Fredrik Bonde för det.

LÄS FLER KRÖNIKOR: ”Skogsbrukets lönsamhet måste belysas””Vett och etikett i skogsdebatten”

Relaterade artiklar

Till toppen