Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 25 november 2017

10 smarta tips som gör hygget snyggare

Hyggesbruket är ju ifrågasatt och då vore det smart att göra det bästa av varje slutavverkning, även estetiskt. Det menar Clas Fries, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen, som tipsar om vackrare hyggen.

 En berghäll som syns tydligt efter en avverkning kan vara vacker, rena konstinstallationen för de tusentals bilister som passerar på E4an intill varje dag, säger Clas Fries, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen.
En berghäll som syns tydligt efter en avverkning kan vara vacker, rena konstinstallationen för de tusentals bilister som passerar på E4an intill varje dag, säger Clas Fries, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen. FOTO: Rolf Segerstedt

Clas Fries tycker att det är märkligt att inte skogsbruket tar chansen att minimera känslan av kala hyggen.

– De som inte alls gillar hyggen är nog svåra att övertyga men alla andra, och de är många, kan få en förstärkt positiv bild om skogsbruket anstränger sig lite mer. Spara exempelvis något större träd intill hyggeskanter mot en väg. Där, i det ljusa läget, kan de utveckla en vacker krona. De kan ses som vårdträd som jag och många med mig uppskattar.

Dubbel nytta

Att spara och öppna upp för fina inslag i skogen som berghällar, stora stenblock och stora fina träd görs ibland, menar han.

– Men det känns ofta som att planeraren eller den som avverkat har haft tur. Jag tror att man med mer medvetna tankar kan få in detta i planeringen och att det kan kombineras med naturhänsyn. Nyttan kan bli dubbel.

 Clas Fries är skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen.
Clas Fries är skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen. FOTO: Rolf Segerstedt

Clas Fries visar vad han menar på ett nytt hygge. Där finns en låg berghäll med lite sparade träd på. Ett fuktigt vitt lavtäcke och buskar med höstfärger förstärker det fina intrycket.

– För mig känns det nästan som en konstinstallation. Eftersom det här hygget ligger vid E4-an passerar flera tusen bilister här dagligen och de som bryr sig kan njuta av ”konstverket”. Jag inbillar mig att sådant här har betydelse.

Fler sparade träd

Clas Fries vill generellt se fler sparade träd längs vägar, trädridåer som kan dölja hyggesfasen något.

– Man ser ofta ridåer med små träd i hyggeskanter mot vägar, men de sköts sällan utan det blir i stället många och klena stammar. Här kan skogsägaren gärna röja och gallra så att det blir träd med vackra stammar och fina kronor, ge lite allékänsla.

 Det är inte smart att markbereda vinkelrätt mot en väg, det förstärker känslan av exploatering och skapar raka led av träd mot vägen när skogen växer upp.
Det är inte smart att markbereda vinkelrätt mot en väg, det förstärker känslan av exploatering och skapar raka led av träd mot vägen när skogen växer upp. FOTO: Rolf Segerstedt

Han menar inte att skogsbruket ska bygga kulisser för att dölja sin verksamhet.

– Så kan det kanske tolkas men det kan inte vara fel att göra det bästa av hyggesfasen. Andelen föryngring med fröträdställningar har minskat drastiskt men jag vet att en del bolag ibland använder den metoden nära vägar för att behålla skogskänslan, det är ju smart och kan nyttjas av fler, säger Clas Fries.

 Spara stormfasta träd och bilda dungar, gärna på berghällar och intill stora stenar. Här öppnar hygget upp och ger de som passerar i bil en chans att se sjön en bit bort, menar Clas Fries.
Spara stormfasta träd och bilda dungar, gärna på berghällar och intill stora stenar. Här öppnar hygget upp och ger de som passerar i bil en chans att se sjön en bit bort, menar Clas Fries. FOTO: Rolf Segerstedt

Han tycker att skogsbruket klarar hänsynen till naturen och rekreation ganska bra där det krävs, men det finns mer att göra kring det estetiska.

– Visserligen undviker man raka hyggeskanter och trädsamlingar och trädridåer mot vattendrag sparas på ett bra sätt. Men kanske bör skogsbruket även överväga att göra en del hyggen mindre, för det är inte så förfärligt dyrt att flytta maskiner i dag. Kostnaden kan vägas upp av att allmänhetens syn på skogsbruket förbättras.

 Kapade högstubbbar har en uppgift som naturvård man kan även användas för att avgränsa en avverkning mot bland annat stigar och kulturlämningar, säger Clas Fries, Skogsstyrelsen.
Kapade högstubbbar har en uppgift som naturvård man kan även användas för att avgränsa en avverkning mot bland annat stigar och kulturlämningar, säger Clas Fries, Skogsstyrelsen. FOTO: Rolf Segerstedt

Förstärker synen av exploatering

När han är ute och åker brukar han granska hyggen och en sak som triggar ögat är markberedning med harv vinkelrätt mot en väg.

– Det blir inte vackert, särskilt om harvspåren är djupa. Det förstärker synen av exploatering under den kala perioden men även genom att den planterade skog som växer upp hamnar i raka rader. Harvspår längs med vägens sträckning märks mindre direkt och även när skogen växer upp.

 Spara gärna fina träd och ridåer längs hyggeskanter mot vägar och röj och gallra så att det blir träd med fin krona. Björkar minskar också känslan av ren granplantering bakom, menar Clas Fries på Skogsstyrelsen.
Spara gärna fina träd och ridåer längs hyggeskanter mot vägar och röj och gallra så att det blir träd med fin krona. Björkar minskar också känslan av ren granplantering bakom, menar Clas Fries på Skogsstyrelsen. FOTO: Rolf Segerstedt

En annan sak som han reagerar på är all förröjning som görs inför avverkningar och ger stora kala ytor mellan lämnade naturvårdshänsyn.

– Det är ju ofta en rutinåtgärd och en kostnad för skogsägaren samtidigt som nyttan för maskinföraren inte alltid är särskilt stor. Små träd och buskar under en meter kan lämnas för de gör att hyggena snabbare blir gröna. Dessutom är buskarna viktiga för djurlivet, säger Clas Fries.

FAKTA: Tio tips för smartare hyggen

1. Låt hyggeskanterna så långt möjligt följa landskapets mjuka linjer. Hygge mot rak rågång bör brytas av att en flik med sparade träd lämnas.

2. Gör mindre hyggen. Stora hyggen upplevs i regel mer störande än små. Var flexibel och anpassa från fall till fall.

3. Bryt av kala ytor. Naturvärdesträd och trädgrupper ska lämnas på hygget både för att skogsvårdslagen och certifieringsstandarderna så kräver. Spara de nära vägar, stigar och leder där de syns, samt prioritera grova träd med ordentlig krona.

4. Gör installationer på hygget, precis som i vägrondeller och parker. Kombinera träd och trädgrupper med flyttblock och bergknallar för att skapa spänning.

5. Hyggesrensa så att hygget inte uppfattas som så ostädat och stökigt. Men lämna gärna kvar träd kortare än en meter; de stör inte estetiken och kan bidra i det nya beståndet.

6. Ta hand om grenar och toppar (grot), åtminstone i virkesrika bestånd där det kan bli stora berg av grot. Ta främst ut där människor kan tänkas röra sig.

7. Omkullblåsta träd kan upplevas fula. Ta hand om dem eller, bättre, undvik genom att prioritera stormfasta träd.

8. Körskador – undvik i det längsta. Särskilt viktigt av estetiska skäl invid vägar där många människor passerar.

9. Stigar och leder. Undvik skador och att ris hamnar där människor vill ta sig fram. Korsa stigar och leder vinkelrätt, på bärig mark och på så få ställen som möjligt.

10. Markbered så skonsamt som möjligt och undvik att lägga körstråken vinkelrätt mot en väg.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen