Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 20 oktober

10 år efter Änok pågår kampen ännu

Luleå.

För tio år sedan lämnade bröderna Bo-Göran och Curt Lennart Stenman in en helt vanlig ansökan om att få avverka skog i Änok utanför Kvikkjokk. Det blev startskottet på en lång juridisk process som berör över 3 000 skogsägare det fjällnära området – och som ännu inte är avgjord.

 Änokdeltat, intill Sareks nationalpark.
Änokdeltat, intill Sareks nationalpark. FOTO: Peter Rosén/LapplandMedia

Bo-Göran och hans bror är uppvuxna med skogen i Änok och en del av familjen Stenmans skogsfastighet ligger i Änokdeltat.

Här gränsar den till naturreservatet Kamajokk och Kvikkjokk-Kabla fjällurskog. Några kilometer söder om fastigheten ligger naturreservatet Pärlälvens fjällurskog och en bit norr om fastigheten Sareks nationalpark.

Fastigheten i Änok har brukats av släkten i sex generationer. Sedan tre år ägs fastigheten enbart av Bo-Göran Stenman och tanken är att hans två söner, Mats och Jimmy, ska bli sjunde generationen skogsägare i Kvikkjokk.

– Våra föräldrar var småbrukare som hade skogen som viktig inkomstkälla, berättar Bo-Göran Stenman.

 Bo-Göran Stenman, ägare av skogen i Änok, tillsammans med sina söner Mats (tv) och Jimmy som kommer att bli sjunde generationen som äger skogsfastigheten i Kvikkjokk.
Bo-Göran Stenman, ägare av skogen i Änok, tillsammans med sina söner Mats (tv) och Jimmy som kommer att bli sjunde generationen som äger skogsfastigheten i Kvikkjokk. FOTO: Gunnar Andersson

Fastigheten består av totalt 606 hektar varav 300 hektar är produktiv skogsmark som till största delen består av tall. Genom alla år har skogen skötts med röjning, blädning och avverkning.

– Under 1980- och 90-talen var vi väldigt aktiva i skogen. Vi gjorde stora investeringar i till exempel skotare, markberedare och kojor. Vi satsade säkert 2-3 miljoner och byggde upp en egen verksamhet som vi finansierade helt själva, säger Bo-Göran.

Ansökningar om avverkningstillstånd i fjällnära skog fick på den tiden nästan aldrig avslag. 1989 gjorde de en större avverkning i det som nu är Kamajokk naturreservat och 1996 avverkade de 2000 kubik i ett område väster om Kvikkjokk.

– Men det är den sista avverkning vi gjort. Nu har allt vi investerat i fastigheten rostat sönder.

 Bo-Göran Stenman, ägare av skogen i Änok.
Bo-Göran Stenman, ägare av skogen i Änok. FOTO: Gunnar Andersson

I november 2009 lämnade bröderna Bo-Göran och Curt Lennart in en ansökan om att få avverka 55 hektar i Änok. Ansökan beviljades av Skogsstyrelsen 2011. Det som bröderna trodde var en helt vanlig ansökan om avverkningstillstånd blev istället startskottet för en lång process som ännu inte är avgjord. Avverkningstillståndet upphävdes i och med Kammarrättens dom 2014 och blev känd som ”Änok-domen”.

– Efter att det blivit avverkningsstopp kunde vi absolut tänka oss att skydda området. Vi lämnade redan 2012 in en anmälan enligt kometprogrammet för att få igång en dialog med länsstyrelsen, säger Bo-Göran.

Länsstyrelsen lämnade ett förslag på värdering, men enligt Bo-Göran hade de räknat med ett så lågt virkespris och så höga avverkningskostnader att ersättningen för att lämna ifrån sig skogen för all framtid blev orimligt låg.

– Om det hade erbjudit ett marknadsmässigt pris så hade det inte varit något problem, men de har använt helt fel värderingsprinciper och erbjuder knappt halva marknadsvärdet, hävdar han.

 I och med Änokdomen väntar flera skogsägare på beslut om ersättning.
I och med Änokdomen väntar flera skogsägare på beslut om ersättning. FOTO: Peter Rosén/LapplandMedia

Efter att Skogsstyrelsen stoppat all utbetalning av ersättning uppmanades markägare att stämma staten för att inte gå miste om möjligheten få ersättning. Även Bo-Göran och hans bror stämde staten.

Han berättar att de har fått ovärderligt stöd av Norra Skogsägarna för att driva Änok-ärendet och att de aldrig hade orkat med det själva. Frågan om vilket skydd och ersättning fastigheten skulle kunna få och hur diskussionen ska föras med länsstyrelsen avvaktar Norra Skogsägarna.

– Just nu är Änok-ärendet vilandeförklarat i väntan på besluten i Mark- och miljööverdomstolen. Men när det kommer vill vi försöka ta ett helhetsgrepp på hur områdesskyddet ska se ut för en större del av deras fastighet, säger Jonas Eriksson, Norra Skogsägarna.

FAKTA: Om fjällnära skog

• Den produktiva skogsmarksarealen ovan gränsen för fjällnära skog är 1 197 tusen hektar eller cirka 5 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige.

• Av de fjällnära skogarna har 46 procent av arealen ett formellt skydd i form av nationalpark, naturreservat eller biotopskydd. Ytterligare 6 procent är frivilligt avsatt.

• Den produktiva skogsmarken ägs av 3 250 ägare varav Staten är största ägare. De enskilda ägarna äger tillsammans 28 procent av skogsmarken.

I höst är det tio år sedan Bo-Göran och Curt Lennart lämnade in ansökan om avverkning i Änok.

– Vi kunde ju aldrig tänka oss att vår avverkningsansökan skulle leda till en så här utdragen process. För oss har det inneburit att vi inte kunnat göra något i skogen under hela den här tiden eftersom vi ju inte kan investera i en skog som vi inte vet om vi får ut något av, säger Bo-Göran Stenman.

För nästa generation som ska ta över fastigheten blir det också svårare när förutsättningarna är oklara.

– Det enda vi kan göra i skogen nu är att jaga och fiska. Det är frustrerande att allt tar så fruktansvärt lång tid och jag tror inte myndigheterna fattar hur mycket huvudbry den här hanteringen har gett oss under de här åren. Nu avvaktar vi bara domen från Mark- och miljööverdomstolen och hoppas att den ska ge klarhet, säger Mats Stenman.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen