Möjligheten att för skogsägaren att bestämma själv kommer att stärka skogsnäringen och bli viktigare än eventuella nackdelar från de få som kommer att sköta skogen sämre, skriver Knut Persson.

Att värna kulturlämningar är ett av miljömålen i skogspolitiken, men det verkar helt bortglömt. Det är inte heller något miljörörelsen nämner eller låtsas om, skriver Pär Fornling.

Det nämns aldrig i debatten vad som på ett mer miljövänligt sätt ska kunna ersätta trä, papper, kartong och bränsle. Det blir nästan hopplöst att diskutera skogens miljöfrågor om en del anser att allting vi gör av skogen inte behövs, skriver Knut Persson.

Nyligen kom rapporten "Skogens biologiska mångfald - om arter miljöarbete och statistik". Den visar att mycket går åt rätt håll och nu börjar vi se resultat - om vi vill, skriver Pär Fornling.

Relativt kortvariga prisförändringar har inte någon betydelse för hur skogen sköts långsiktigt. Men skulle prisändringarna bli mer bestående är det värt att fundera över vad det skulle betyda, skriver Knut Persson.

Läget i skogspolitiken har nog aldrig varit så osäkert som nu. Därför är det viktigt att allmänheten kommer ut i skogen och bildar sig en egen uppfattning av den, skriver Pär Fornling.

Mest avgörande för hur barkborreskadorna utvecklas är vädret. Blir sommaren kall och våt, bör vi kunna se en vändning, hoppas Knut Persson.

Helt säkert är familjeskogsbrukare de främsta ambassadörerna för svenskt skogsbruk. Det finns all anledning att låta dem bli mer synliga i omvärlden, skriver Pär Fornling.

Det är märkligt att Sverige inte redan har en profilerad offentlig byggnad i trä, men det är inte för sent att börja bygga nu, skriver Knut Persson.

Om inte Sveaskog hittar och försvarar sin roll finns det risk för att bolaget säljs ut och berikar privata investerare, skriver Pär Fornling.