Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 11 juni

Vi behöver ett jämställt skogsbruk

Att räkna antal hektar som ägs av män i jämförelse med kvinnor är ett mycket trubbigt mått på jämställdhet i skogsbranschen. Att öka toleransen för en mångfald av olika typer av skogsbrukare är ett bättre sätt att värna trivsel i sektorn. Oavsett könstillhörighet, skriver Ester Hertegård.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 I skogen finns det definitivt utrymme för både kvinnor och män, skriver Ester Hertegård.
I skogen finns det definitivt utrymme för både kvinnor och män, skriver Ester Hertegård.

Nyligen rapporterade Dagens Industri att ”Kvinnorna knuffas ut från skogen”. Artikeln baserades på en intervju med det kvinnliga skogsägarnätverket Spillkråkans ordförande, som menade att samtidigt som antalet kvinnliga skogsägare ökar så minskar arealen skog som ägs av kvinnor. Den genomsnittlige manlige skogsägaren har ett innehav på 40,4 hektar, medan den kvinnliga motsvarigheten har 25,4 hektar.

Att låta dessa siffror ligga till grund för påståendet att ”kvinnorna knuffas ut ur skogen” känns dock skakigt. Mindre arealer skog verkar snarare vara en preferens som är vanligare för kvinnor. Det finns inga belägg för att det skulle vara en systematisk ofrivillighet bakom de mindre innehaven. Att skillnader existerar på gruppnivå mellan mäns och kvinnors skogsägande är inte ett problem i sig. Variation i storlek på innehav och sätt att bruka har historiskt varit en stor fördel för den svenska skogens utveckling och är delvis skyddad genom jordförvärvslagen.

Något som däremot är ett problem är att inte bli respekterad för sitt sätt att vara skogsägare och skogsbrukare. I en SLU-studie från förra året, som finansierades av Skogssällskapet, granskades skogsutbildningarna ur jämställdhetsperspektiv. Studien blottlade bland annat att många kvinnliga studenter med ett mer miljöinriktat synsätt inte känner sig hemma i det sociala sammanhanget. I studiens intervjuer pratas det om en maskulin jägmästaridentitet som inte ger utrymme för variation. Det är ett aber både för universitetet och branschen som rekryterar därifrån.

Universitetsvärlden måste bli bättre på att navigera diskussionen mellan olika synsätt på brukande. Högt i tak med fokus på sakliga argument kan och bör krävas på universitetsnivå. Att alienera studenter med miljöintresse under studietiden bäddar för en minskad mångfald inom skogsbrukandet och färre kvinnor i sektorn.

Att få sköta sin skog efter tycke och bästa förmåga utan pekpinnar för hur stort ens innehav bör vara, eller vilken inriktning ens brukande klassificeras som, är den bästa grunden för såväl manliga som kvinnliga skogsägare. I skogen finns det definitivt utrymme för båda.

LÄS MER: Stolt över familjeskogsbruketLÄS MER: Föreningarna behöver både kvinnor och män

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen