Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 27 juli 2017

Varning för skogens många slukhål

En del är rädda att ge sig ut i skogen på grund av björnar, vildsvin och fästingar. Andra fruktar att gå vilse. Det får man ha respekt för, om än det verkar överdrivet. Men det finns ett annat lömskt fenomen. Skogens slukhål.

 Pär Fornling varnar för hålen som slukar utredningar om skogen.
Pär Fornling varnar för hålen som slukar utredningar om skogen.

För snart tio år sedan kom skogsstyrelsens utredning ”Regler om användning av främmande trädslag” (meddelande nr 7/2009). På 150 sidor presenterades väl grundade förslag om att förändra ett föråldrat regelverk. Bland annat skulle contorta tillåtas längre söder ut. På så sätt skulle tillväxten öka och variationen av trädslag bli större, vilket också kan vara en styrka vid ett förändrat klimat. Slutsatsen var att många begränsningar är onödiga.

Jordbruksministern, som tillsatt utredningen, lovade att regeringen skulle titta på möjligheterna i ”positiv anda”. Då vi fem år senare frågade ministern vad som hänt med utredningen såg han ut som en fågelholk. Den var helt bortglömd. Ingenting hände. Den försvann i ett slukhål.

Ungefär samma sak var det med Mint-utredningen som presenterades hösten 2009. Den något krångliga förkortningen betyder Möjligheter till intensivodling av skog. Under över ett år arbetade professor Tomas Lundmark tillsammans med kollegor på Lantbruksuniversitetet med förslaget.

De visade att produktionen kan fördubblas genom intensivare skötselmetoder. Det skulle kunna lämpa sig på nedlagd åkermark och skog med låga naturvärden (maximalt 10-15 procent av arealen). På så sätt skulle de svenska klimatutsläppen halveras och avverkningarna öka med 40-50 miljoner kubikmeter.

För att kunna testa i en relativt försiktig skala föreslogs ett antal regeländringar. Inget hände i praktiken. Man kan säga att regeringen som beställt utredningen lät den bli en hyllvärmare.

År 2007 kom nya märkliga regler (allmänna råd) för gödsling. I stort sett hela skogsnäringen och experterna är överens om att det blev fel. En anledning var att Lantbruksuniversitetet glömde lämna in sitt remissvar! Forskarna har gång på gång försökt ta skadan igen, inte minst inför revideringen av förslagen 2013. Inget hände. Det vetenskapliga underlaget försvann i ett slukhål.

Ett oroväckande mönster för de här exemplen är att de alla grundar sig på beprövad vetenskap som uppenbarligen väger lätt mot populism och tyckande. Det är svårt att dra någon annan slutsats än att politikerna tycker frågorna känns lite jobbiga. Då är det enklare att låtsas som om ingenting hänt, låta utredningarna bli dammiga hyllvärmare tills de försvunnit i ett slukhål.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Relaterade artiklar

Till toppen