Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 3 november 2017

Värdet mer än halverat jämfört med 1950-talet

Det krävs en balans mellan vad man kräver av skogsägarna i miljöhänsyn och vad ekonomin tillåter. Det skriver Knut Persson i veckans ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

FOTO: Sofia Ernerot

Om skogsbruket ska behålla sin lönsamhet måste kostnaderna fortsätta att minska. De senaste åren har man inte lyckats med det.

Skogsstyrelsen har lagt till 2016 års priser i sin serie som startade redan på 1950-talet. Om man räknar om allting till 2016 års priser, vi har alltså räknat bort inflationen, var värdet av en avverkad kubikmeter omkring 700 kronor den första halvan av 1950-talet. I fjol var samma kubikmeter värd omkring 300 kronor. Priset är genomsnittet för massaved, timmer och trädbränsle.

Det går naturligtvis att säga att skogsindustrin borde betala mer, men i förhållandet till prisfallet handlar det i så fall om ganska små pengar. Skogens värde bestäms på en internationell marknad, och prisnivån för de dominerande basprodukterna går inte att påverka.

Att det svenska skogsbruket inte gått under beror på att kostnaderna också sjunkit. Drivningskostnaden, alltså vad det kostar att fälla, kvista och transportera trädet till en bilväg har sjunkit drastiskt. Första delen av 50-talet var helt manuellt arbete med såg och yxa dominerande. På 60-talet tog motorsågen över och från 80-talet har de största volymerna avverkats med skördare.

Det betyder att kostnaden, fortfarande i 2016 års priser, har sjunkit från omkring 300 kronor per kubikmeter till omkring 100 kronor. Men det oroande är att kostnadsminskningen planat ut, och att kostnaderna faktiskt är något högre i dag än de var för tio år sedan.

Eftersom antalet uttagna kubikmeter per hektar ökat, och det inte syns i sifferserien, kan man säga att utvecklingen är lite bättre än vad siffrorna antyder. Men det viktigaste att de svenska kostnaderna inte utvecklas sämre än de gör hos konkurrenterna. Och där kan man vara rädd för att de nordiska skogarna med bergsknallar och sankmarker kan vara svårare att rationalisera än plantageskogsbruken med träd i raka linjer på plan fast mark.

Det är därför viktigt att arbetet med att effektivisera skogsbruket inte stannar av. Maskintillverkare, forskare och naturligtvis skogsägare måste fortsätta sitt arbete att minska kostnaderna.

Även om skogsbruk och skogsindustri står stark i dag är sifferserien också en påminnelse om att det inte är givet att det kommer att fortsätta för alltid. Olika restriktioner som läggs på skogsbruket påverkar också kostnaderna, och politikerna måste förstå att det krävs en balans mellan vad man kräver av skogsägarna i miljöhänsyn och vad ekonomin tillåter.

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen