Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 4 september

Större mångfald kräver mindre detaljreglering

En stor risk när staten detaljreglerar skogsbruket är att det blir en likriktning. Det är extra farligt i en tid när vi inte riktigt vet vad som är mest gångbart om 50 eller 100 år, skriver Knut Persson.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Knut Persson skriver ledare i Land Skogsbruk.
Knut Persson skriver ledare i Land Skogsbruk.

Staten vet inte alltid bäst. De flesta kan nog skriva under på att det är privata initiativ och nytänkande som för utvecklingen framåt, och inte statlig administration. Men i skogspolitiken har det inte alltid fått genomslag.

Skogspolitikens första och kanske fortfarande mest grundläggande mål är att stoppa skogsskövling. Den som avverkar skog har också skyldighet att se till att det blir en återväxt. Det här kravet har funnits i svensk lag i snart 120 år och är en av grunderna till att den svenska skogen i dag ser så oerhört mycket bättre ut än i början av 1900-talet.

Kravet att det ska ske en föryngring på ett hygge är helt oomstritt. Men frågan är vad som krävs för att det ska godkännas.

En skogsbrukare i Arjeplog har ålagts att betala 240 000 kronor i vite för att föryngringen inte uppfyller kraven. Vitet utdömdes ursprungligen av Skogsstyrelsen och Förvaltningsrätten i Jönköping har i en dom bekräftat det.

Enligt Skogsstyrelsen är problemet att föryngringen består av björk i stället för tall, och det finns inte tillräckligt många huvudplantor. Virkesproduktionen understiger den lägsta nivå som samhällsekonomiskt kan godtas.

Skogsägaren säger att han har hyggesrensat, markberett, planterat tall och stödplanterat, men älgen har ätit upp plantorna. Att plantera tall igen skulle bara ge mer mat till älgen. Fastigheten ligger också i ett kärvt klimat nära barrskogsgränsen. Skogsägaren vill i stället låta björken stå kvar och använda veden till eldning.

Jag har inte varit i Arjeplog och har inte en egen uppfattning i frågan om föryngringen är tillräckligt bra. Men sannolikt har Skogsstyrelsen och Förvaltningsrätten tolkat skogsvårdslagen korrekt. Man kan ändå ställa sig frågan om det är klok politik att staten tvingar en skogsägare att försöka etablera tallskog när älg och klimat gör det svårt?

Politiken har haft som ett av målen att skogsindustrin ska försörjas med virke, och då har tall ett större värde än björk. Men för en skogsägare kan ett annat val av trädslag vara mer värdefullt.

En stor risk när staten detaljreglerar är att det blir en likriktning. Det är aldrig bra och extra farligt i en tid när vi inte riktigt vet vad som är gångbart i framtiden. Mindre detaljreglering ger en större mångfald som gör oss bättre rustade när vi inte riktigt vet vad som är bäst om 50 eller 100 år.

LÄS MER: ”Skogsbranschen står stark trots pandemin”

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen