Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 14 februari

”Snabb reaktion nyckeln till lyckat släckningsarbete”

Regeringen måste genomföra förslagen och inte lägga skogsbrandsutredningen åt sidan som man gjorde efter branden 2014, skriver Land Skogsbruks ledarskribent.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Knut Persson, ledarskribent i Land Skogsbruk.
Knut Persson, ledarskribent i Land Skogsbruk. FOTO: Ulf Aronsson/Ann Lindén

Det gjordes många goda insatser under fjolårets omfattande skogsbränder. Men även om mycket blivit bättre sedan Västmanlandsbranden 2014 gjorde man alltför ofta om samma misstag.

Det största felet som gjordes 2014 var att inte tidigt sätta in tillräckligt med resurser för att snabbt släcka branden. Faktiskt flera dagar efter att branden startade hade den gått att släcka om en kraftsamling gjorts.

Förra sommaren lyckades man till exempel i Jämtland styra släckningsarbetet på ett bra sätt, och trots att många bränder uppstod utvecklades de inte till riktigt stora bränder. I andra delar av landet, till exempel Gävleborg, var man för dåligt förberedd och innan en behövlig organisation och tillräckligt med personal var på plats hade bränderna blivit övermäktiga.

När Jan-Åke Björklund nyligen presenterade sin utredning om skogsbränderna 2018 var den viktigaste slutsatsen att mindre räddningstjänster måste ingå i ett organiserat samarbete med tillgång till en ledningscentral som är bemannad dygnet runt. När flera skogsbränder startade nästan samtidigt i en mindre kommun fanns det inte en chans att klara släckningen. Det fanns inte tillräckligt med personal och inte ett förberett system för att kalla in tillräckliga förstärkningar.

En av de mest diskuterade frågorna under sommaren var om Sverige ska skaffa egna brandplan som kan ”bomba” med stora mängder vatten. Men ännu viktigare är att vi använder de privatägda helikoptrar som redan finns i Sverige.

I delar av landet, till exempel i södra Sverige, hyrde räddningstjänsterna snabbt in helikoptrar som kunde hjälpa till att släcka skogsbränderna innan de blev stora. I andra delar av landet tvekade räddningstjänsterna över kostnaden och helikoptrar sattes inte in förrän bränderna blivit onödigt stora och svårsläckta.

En annan brist var att man åtminstone till en början inte förstod vilka viktiga resurser som skogsbranschen och skogs- och jordbrukare har. Skördare kan snabbt göra brandgator och lantbrukets gödseltunnor kan snabbt transportera och sprida stora mängder vatten. Det kan ha avgörande betydelse innan brandmännen hinner dra slang och skaffa fram vatten.

Utredningen har massor med förbättringsförslag, från ledningssystem till detaljer i utrustningen. Nu måste regeringen börja genomföra förslagen och inte lägga utredningen åt sidan som man gjorde efter branden 2014.

Knut Persson

red@landskogsbruk.se

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen