Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 14 april

Skogsutredningen fick sansat resultat till slut

Regeringens proposition gick igenom när Skogsutredningen klubbades i riksdagen. Det skickar en signal till Skogssverige om hur viktig äganderätten är, skriver Ester Hertegård.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 LRF Skogsägarna konstaterar att Skogspropositionen tagit bra hänsyn till familjeskogsägarnas perspektiv, men det var inte utan kamp.
LRF Skogsägarna konstaterar att Skogspropositionen tagit bra hänsyn till familjeskogsägarnas perspektiv, men det var inte utan kamp.

I slutet av mars röstades det så till slut om de omdebatterade förslagen från den statliga utredningen ”Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen”. Eller Skogsutredningen, som den kom att kallas. Regeringens proposition gick igenom, och en signal om tyngden av äganderätt skickades till Skogssverige.

Resan har varit lång sedan utredningens resultat presenterades hösten 2020. Eller ja, i själva verket ända sedan utredningens direktiv presenterades. Skogsdebatten har präglats av överdrifter och dramatiska utspel sedan dess. Familjeskogsbruken jämfördes med skogsskövlare i Amazonas regnskogar och vissa fick det att låta som att det inte fanns en enda hektar ”riktig” skog kvar. Vad nu ”riktig” skog är.

Kritiken från skogsbrukarhåll på utredningen var ett överdrivet fokus på ytterligare skydd av skog, när utredningen egentligen skulle fokusera på att stärka äganderätten. Detta blev även tydligt i de hundratals remissvar som kom in.

När så utredningen utkristalliserades i en proposition från regeringen i höstas var det i kondenserad form. Man hade i stort hörsammat kritiken, kanske fått klarhet i vad som hade förutsättningar att passera riksdagen, och lät fokus ligga på frivillighet i skogsskyddsarbetet. LRF Skogsägarna konstaterar att man tagit bra hänsyn till familjeskogsägarnas perspektiv, men det var inte utan kamp. Det har inte varit lätt att överrösta de höga debattvågorna för ett sansat perspektiv.

I slutet av mars klubbades så de slutgiltiga förslagen i riksdagen. 25 000 hektar skog som i dagsläget ägs av staten ska på frivillig grund kunna lösa in skog som ersättning för skog som fått avverkningsstopp. Sveaskogs markförsäljningsprogram ska också utökas till 60 000 hektar, även detta i syfte för ersättning.

Men debatten handlade ju om så mycket mer än det. Under de senaste åren blev det tydligt att rapporteringen till EU om hur mycket skog som är undantagen brukande i Sverige gravt underrapporterades, vilket gav en mycket missgynnande bild av svenskt skogsbruk i Europa. Därför valde riksdagen att rikta ett tillkännagivande om detta till regeringen. Beräkningsmetoderna för skyddad natur till Europeiska miljöbyrån måste ha en rimligare standardisering. Eftersom riksdagen inte har initiativrätt till ny lagstiftning är ett tillkännagivande om detta så långt man kan gå. Förhoppningsvis lyssnar regeringen.

Sammanlagt riktas nu fyra tillkännagivanden från riksdagen till regeringen. Förutom rapporteringen till EU så bör en ökad flexibilitet i synen på formellt skyddade områden iakttas, bioekonomins roll i klimatomställningen redas ut och fler redskap i kampen mot granbarkborren formaliseras. Väldigt mycket i linje med LRFs förslag. Gott så.

LÄS MER: Nu finns det en grund för en lugnare debattLÄS MER: Låt naturvärdet vara en möjlighet – inte ett hot

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen