Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 21 mars

”Skogsindustrins valutadopning är riskabel”

Det är en dålig idé att göra sig beroende av minusräntor men att skogsindustrin åker snålskjuts på valutatåget är än värre, skriver Pär Fornlig i veckans ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Pär Fornling skriver ledare i Land Skogsbruk.
Pär Fornling skriver ledare i Land Skogsbruk.

Pengarna rullar in till skogsindustrin. Till och med sågverken redovisar bra resultat. Det är roligt och välförtjänt, men guldet har ett bedrägligt skimmer. Till betydande del beror resultaten på valutadoping.

Knappast någon annan industri är så gynnad av en svag krona. Industrin köper en ganska billig råvara och betalar i svenska kronor. All förädling görs inom landet och de flesta produkterna exporteras. Prislappen är då i dollar, eller någon annan kraftfull valuta. Att inte tjäna pengar under de omständigheterna är närmast kriminellt.

Det är en gynnad industri. Att exempelvis skruva ihop en Volvo på Hisingen är något helt annat. Då måste en mängd komponenter köpas från andra länder och de blir dyra med en svag krona.

Då kan man fråga vad det har för betydelse. Det är väl bara att tacka och ta emot. Frånsett att vi känner oss fattiga som kyrkråttor på utlandssemestern kan i alla fall skogsföretagen glädja sig. Och någon förändring är inte att vänta. Valutan går kortsiktigt upp och ner, men långsiktigt är trenden klar.

På 1970-talet var schweizerfrancen och den svenska kronan värda lika mycket. Nu kostar en franc 9 kronor. Att bjuda familjen på varsin enkel glasspinne i Geneve gör samma hål i plånboken som en gemensam middag får några årtionden sedan. Euron kostade 6 kronor 1980 och nu runt 10 kronor. Utvecklingen för dollarn är ungefär densamma. En dansk krona kostar 1,40 kronor.

Teoretiskt bör valutan öka i värde om räntan stiger. När minusräntan höjdes med en fjärdedels procent gjorde VD:n för Rottneros ett braskande uttalande i Svenska Dagbladet. Rubriken handlade om att ”Ingves knäcker skogsindustrin som är Sveriges ryggrad”.

Att vara långsiktigt beroende av minusräntor är en förskräcklig tanke. Man får innerligt hoppas att skogsindustrin står pall för mycket mer än så, annars är läget minst sagt kritiskt.

Problemet är snarare ett annat. Att industrin åker snålskjuts på valutatåget. Att man inte känner pressen att effektivisera, höja förädlingsvärdet och öka betalningsförmågan för råvaran. Teoretiskt kan man ju faktiskt tänka sig att ett land med stark valuta börjar köpa billig råvara från Sverige och förädla i ett bioraffinaderi eller någon annan industri.

Nu finns det inget som talar för en sådan utveckling. De senaste investeringarna i Värö, Gruvön och Östrand är imponerande. Men det som är bra kan bli ännu bättre. Och med några få lysande undantag är förädlingsgraden hos sågverken oroande låg.

I vad mån valutadoping bromsar effektivitet och förädling är inte lätt att bedöma. Det är i alla fall bra att vara medveten om risken. Och klädsamt att vara något mindre självgod.

Pär Fornling

red@landskogsbruk.se

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen