Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 17 maj

Plantering ett verktyg mot varmare klimat

Trädplanteringar har fått ett erkännande som ett verksamt medel mot klimateffekten, vilket faktiskt inte är någon självklarhet ute i världen, skriver Land Skogsbruks ledarskribent.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Pär Fornling.
Pär Fornling.

Nyligen behandlade parlamentet i Storbritannien förslag om att omvandla en femtedel av jordbruksmarken till skog och nyplantera nästan tre miljarder träd fram till 2050. Utöver det föreslås flera andra åtgärder för att landet då ska vara koldioxidneutralt.

Det är intressant av flera orsaker. Kartan ritas om när klimatet ges verklig politisk tyngd och besluten om nya färdvägar kan komma fort.

Dessutom, vilket är nog så viktigt, får trädplanteringar ett erkännande som ett verksamt medel mot klimateffekten, vilket faktiskt inte är någon självklarhet ute i världen. Nästan alla andra klimatåtgärder handlar om att avstå; att inte flyga, inte köra bil, inte använda plastpåsar och helst inte äta kött. Att plantera träd är tvärtom en aktiv handling.

Vem vet, kanske kan vi få ”klimatskogar” runt städerna och skolklasser som gör insatser för klimatet genom att plantera träd. I Sverige skulle det vara en naturlig fortsättning på en lång tradition med lite olika förtecken, från återbeskogningen i början av 1900-talet till dagens skolskogar.

Det finns anledning att vara lyhörd och förstärka alla positiva åtgärder, men de riktigt stora insatserna kan förstås göras inom skogsbruket. Där lämnar planteringarna mycket övrigt att önska. Visserligen har antalet godkända föryngringar, enligt Skogsstyrelsens mätningar, ökat under senare år, men lagens krav och den önskvärda kvaliteten kan vara två helt olika saker. Dessutom sänktes ribban i mitten på 1990-talet då även självföryngrade lövträd blev godkända som huvudstammar.

Av alla tänkbara åtgärder för att öka tillväxten är bättre föryngringar en av de mest verksamma. Markens produktionsförmåga tas inte tillvara vilket är beklagligt både för ekonomin och klimatet. Varje skogskubikmeter i förlorad tillväxt innebär nästan ett ton koldioxid i atmosfären.

En hel del, men långt ifrån allt, beror på problem med klövvilt som formligen betar upp kolfällorna. Kor och köttdjur har hamnat i skottgluggen som klimatbovar. Åsikterna går isär om vad som är rätt eller fel, oavsett vilket är älgen ett värre hot för klimatet.

Till det här kommer all mark som långsamt och planlöst växer igen. Dit hör ungefär 400 000 hektar nedlagd jordbruksmark, och mer är på gång. Att inte ta vara på resurserna är ett slöseri med många förlorare. Det är läge för en massiv och positivt laddad föryngringskampanj på flera plan.

Pär Fornling

red@landskogsbruk.se

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen