Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 26 oktober 2018

”Ovärdigt om den fjällnära skogen”

Man kan diskutera nivån och formen för ersättning då staten stoppat avverkningar med hänvisning till höga miljövärden. Men att ifrågasätta "pågående markanvändning" är orimligt och ovärdigt, skriver Pär Fornling i ledaren.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Pär Fornling, ledarskribent i Land Skogsbruk.
Pär Fornling, ledarskribent i Land Skogsbruk.

Formuleringen ”pågående markanvändning” är en grundbult i äganderätten. Det handlar om rättigheten att fortsatt få bruka jord och skog. När rättigheten inskränks väcks frågan om ersättning.

I grunden verkar det enkelt och kristallklart, men när det kommer till fjällnära skogar försöker staten nu slingra sig undan ansvar genom absurda argument om vad som är skogsbruk. Det borde rimligen den skogliga myndigheten, som företräds av Kammarkollegiet, ha koll på.

För några veckor sedan skrev Land Skogsbruk om hur mark- och miljödomstolen gav sig ut i den fjällnära skogen för att bedöma läget.

”Det här är som en fars. Det känns nedvärderande att vi ska behöva bevisa att skogen brukats”, konstaterade av de drabbade markägarna.

Det är lätt att förstå henne. Och vore det inte för dess allvarliga klangbotten kunde det vara en fars i klass med Monty Pythons klassiker om den döda papegojan;

– Här har aldrig bedrivits skogsbruk.

– Men där är ju en skogsbilväg!

– Det är en avlång glänta. Väldigt avlång.

– Konstigt att gläntan har hjulspår. Dessutom är här ju gamla stubbar.

– Någon enstaka stubbe gör inget skogsbruk.

– De är faktiskt ganska många. Och här är resterna av en huggarkoja där skogshuggarna bodde!

– Inte alls. Den kallades så för att fisken i den närliggande bäcken alltid var på hugget…

Faktum är att Skogsstyrelsen för sex år sedan gjorde en skogsbruksplan för området. Det är häpnadsväckande att myndigheten först kan göra en plan för fortsatt brukande och därefter hävda det inte förekommer något brukande. Det är svårt att tänka sig vilken gränsdragning Kammarkollegiet tänkt sig mellan brukad och obrukad skog.

Aktiviteten i den fjällnära skogen är relativt låg eftersom träden växer långsamt, men det blir märkligt att låta omloppstiden avgöra. Då ligger allt skogsbruk illa till eftersom den pågående markanvändningen går i snigelfart jämfört med jordbruket.

Lika orimligt är att dra gränsen vid modernt skogsbruk. Motorsågen blev vanlig först på 1950-talet och den första engreppsskördaren lanserades 1980. Trakthyggesbruket fick fullt genomslag år 1950 genom Domänstyrelsens cirkulär nummer 1. Även efter det fortsatte fjällnära blädning. Man högg alltså enstaka träd, vilket domstolen såg spår av vid exkursionen.

Med andra ord har skogsbruket förändrats över tid och ser lite olika ut över landet. Oavsett bonitet och skötselmetoder är det pågående markanvändning, om än i lite olika takt.

Frågan har ställts på sin spets efter att staten stoppat avverkningar med hänvisning till höga miljövärden. Att det kan uppstå diskussioner om nivån och formen för ersättning är inte konstigt. Men att ifrågasätta ”pågående markanvändning” är orimligt och ovärdigt.

Pär Fornling

red@landskogsbruk

LÄS MER: Snart avgörs tvisten om fjällnära skog

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen