Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 24 januari

”Onödigt lidande för att identifiera pågående skogsbruk”

Skogsstyrelsen bör avstå från att överklaga mark- och miljödomstolens dom om fjällnära skogar och inte dra ut på skogsägarnas lidande. När markägaren förbjuds att bruka marken ska staten betala ersättning, skriver Pär Fornling i sin ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Pär Fornling, ledarskribent i Land Skogsbruk.
Pär Fornling, ledarskribent i Land Skogsbruk.

Nu får vi utgå från att Skogsstyrelsen inte drar ut på plågan genom att överklaga domen från Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt. Den är befriande tydlig. När markägaren förbjuds att bruka marken ska staten betala ersättning, precis som vid bildandet av naturreservat.

I de nu prövade fallen försökte staten komma undan genom påståendet att den fjällnära skogen inte brukas. Det är närmast pinsamt att en skoglig myndighet ifrågasätter vad som är brukande. Att omloppstiderna är relativt långa på de norra breddgraderna är knappast någon nyhet, liksom att brukandet förändrats över tid. Både motorsåg och skördare är relativt ny teknik.

Det finns anledning att påminna om grunden för ersättning, som är resultatet av en näringspolitisk kamp som började på mitten av 1980-talet: En markägare ska få ersättning om ett förbud eller föreläggande innebär ”att pågående markanvändning” (exempelvis jordbruk eller skogsbruk) ”inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras”.

LÄS MER: Fjällnära målet: Markägarna vann mot staten

Av olika orsaker finns det anledningar för samhället att inskränka brukandet. Då ska man betala för intrånget. Det är rimligt av rättviseskäl, men också för att bidra till någorlunda balans. Om intrång var kostnadsfria skulle en död hand läggas över väldiga arealer.

I ett annat aktuellt rättsfall stoppade Skogsstyrelsen en avverkning för att skydda tjädern, även där fick man bakläxa då det gäller ersättningen. Fallen är inte jämförbara på annat sätt än principen att betala för intrång. För rättvisa och för balans.

Rätten till ersättning i tjäderdomen prövas nu i domstol. Det är en metod för att klargöra lagens gränser, men det är en väldig uppförsbacke att som enskild person ge sig in i en långdragen rättsprocess genom att stämma staten.

Den enskilde riskerar att förlora allt. För staten är det en vanlig dag på jobbet.

Att LRF, eller någon annan intresseorganisation går in och hjälper till underlättar processen. Men det är faktiskt ingen självklarhet. Det behövs någon form av skyddsnät, en alternativ process eller garanterad rättshjälp för att parterna ska bli något mer jämbördiga. Och ibland behövs ingen prövning.

Utgångspunkten måste vara att enskilda personer inte ska behöva gå till domstol för att få sina grundlagsskyddade rättigheter. Innebörden av pågående markanvändning är ganska uppenbar.

LÄS MER: Allt om fjällnära skog-målet hittar du HÄR

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen