Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 1 december 2017

Öka kunskapen om hur skog och folk kan leva i harmoni

Det är svårt att hänga med när den moraliska kompassen snurrar runt. Nu pekar den mot en sorts naturreligion och skogsbruket bör fundera på vad som är på gång, skriver Pär Fornling i veckans ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Pär Fornling
Pär Fornling

I Tyskland bor en skogvaktare (Peter Wohlleben) som talar med träden. Han tillskriver dem mänskliga, empatiska känslor. Peter har skrivit en bok som fått massor av hängivna och berörda läsare, däribland Svenska Dagbladets kulturchef Lisa Irenius. I en stort uppslagen krönika (4 november) förutsåg hon att vi en dag kommer att skämmas över hur träd behandlas.

I USA finns en filosof (Thomas Berry) som menar att naturen har rättigheter i sig. Först ut var en flod i Nya Zeeland som upphöjts till juridisk person. Dess rättigheter företräds av människor som för flodens talan i domstol.

I Värmland lyckades en svamp (bombmurkla) i det längsta att stoppa skogsbruket. Dess rättigheter vägde tyngre än den som råkade ha lagfarten på fastigheten och tyngre än samhällsnyttan av skogsbruk.

I Norrland håller grävskopor på att radera kulturarvet från tidigare generationer som byggde flottningsleder. I morgonekot för någon månad sedan reflekterade maskinförarna sorglöst över vilket slit det måste ha varit för anfäderna att med handkraft förflytta stenarna. De har fullt upp att rasera anfädernas slit med grävskopor.

Längre söderut i landet, på samma tema, raseras flera hundra år gamla kraftdammar. Många är från 1600-talet, med rötter i gränslandet till medeltiden. Kulturarvet suddas bort till fromma för att återskapa naturen. Med samma logik är det bara en tidsfråga innan det är dags att gräva upp torpargrunder och bronsåldersrösen.

Det är inte lätt att hänga med i turerna när den moraliska kompassen snurrar runt. Det är knappast så att samhället håller på att bli mer sekulariserat. Däremot verkar gamla, väl förankrade, värderingar förskjutas mot en sorts naturreligion. Och allt fler har åsikter utan att ha en egen relation till skogen, vilket är beklagligt på flera sätt.

Vad som är rätt eller fel i tro och värderingar är en vansklig fråga, men skogsbruket bör ägna mycket tankemöda över att fundera över vad som är på gång, annars kan det spåra ur mot väldigt konstiga och osäkra vägar. Man behöver nå ut till allmänheten och lyfta fram människan i harmoni med den brukade skogen med allt vad det innebär.

Biologisk mångfald, men också ett kulturarv, en miljö för friluftsliv, levande landsbygd och en skog med potential och möjligheter att möta miljö- och klimathot tack vare ett klokt brukande. Det kan låta självklart, men faktum är att andra har fått sätta dagordningen och det som kallas skogens sociala värden har hamnat på undantag både vetenskapligt och i praktisk handling.

Det behövs människor i skogen.

Pär Fornling

red@landskogsbruk.se

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen