Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 4 augusti

Norge ligger långt före men nu vaknar Sverige

Rätt utfört medför inte skogsgödsling något oroande läckage till vatten. Under en övergångstid förändras markfloran något, men det är försumbart med tanke på klimatnyttan, skriver Pär Fornling.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Utan vetenskapliga argument är skogsgödsling i praktiken närmast förbjudet i Götaland.
Utan vetenskapliga argument är skogsgödsling i praktiken närmast förbjudet i Götaland.

Några dagar efter midsommarafton fattade regeringen ett klokt beslut. Lantbruksuniversitetet, SLU, får i uppdrag att göra en förstudie om miljöanpassad gödsling.

Det är utmärkt. Ingen annan åtgärd i växande skog ger mer klimatnytta på kort tid.

Visserligen går det åt energi för att tillverka och få ut kvävet i skogen. Det leder till utsläpp av koldioxid, men det är blygsamt jämfört med hur mycket mer kol träden binder in när de får näring.

Utdelningen är ungefär tio gånger insatsen. Utsläpp av ett kilo växthusgaser leder till att tio kilo binds in av träden genom bättre tillväxt.

Det har norrmännen insett för länge sedan. Redan 2014 kunde norska skogsägare få bidrag med 40 procent av kostnaden för gödsling. En färsk utvärdering gör tummen upp och det finns förslag om höjda bidrag. Det enda argumentet för den norska regeringen är klimatnyttan. Ur skogsägarens synvinkel är det förstås manna från himlen eftersom en normal gödsling ger en avkastning på ungefär tio procent.

Rimligen leder utredningen också till att reglerna för gödsling äntligen blir vettiga. Nu är nämligen det svenska regelverket märkligt galet.

Utan vetenskapliga argument är gödsling i praktiken närmast förbjudet i Götaland och i övrigt finns flera restriktioner. Det regleras genom myndighetens ”allmänna råd” som i praktiken är bindande för alla certifierade skogsägare.

Det hela gick snett för 15 år sedan när dagens råd formades och forskarna på SLU missade att lämna in en remiss i tid. Beslutet fattades utan forskarnas underlag. Det ledde omedelbart till välgrundad kritik och för tio år sedan var det äntligen dags för en uppdatering. Det gången blev forskarna överkörda av myndighetens styrelse, där tre ledamöter reserverade sig, vilket är extremt ovanligt.

Därmed blev vi, på lösa grunder, sittande med dagens regelverk, grundat på lite vetenskap och mycket tyckande. Och känslorna kommer lätt i svaj när det handlar om att bruka skog.

Naturligtvis behövs regler om lämplig mark och skyddszoner mot vatten. Rätt utfört medför inte gödsling något oroande läckage till vatten. Under en övergångstid förändras markfloran något, men det är försumbart med tanke på klimatnyttan.

Av tradition gödslas nästan bara tallskog nära slutavverkning, det beror på skogens bakvända sätt att räkna lönsamhet. Forskning visar att gran och ungskog går utmärkt att gödsla med bra resultat. Och klimatnytta är en ny faktor i kalkylen.

Det återstår förstås att se vad utredningen kommer fram till. Förhoppningsvis kan det leda till att klockan vrids rätt. Den har gått fel i 15 år.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen