Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 10 februari

Medierna inte neutralt nyfikna på skogsbruket

Ett mått på om det finns en agenda bakom journalistiken är vad som publiceras. Ett annat minst lika viktigt mått är vad som inte publiceras, skriver Ester Hertegård.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Näringslivets medieinstitut har granskat flertalet medier och kommit fram till att det förekommer ett tydligt agendasättande i journalistiken, skriver Ester Hertegård.
Näringslivets medieinstitut har granskat flertalet medier och kommit fram till att det förekommer ett tydligt agendasättande i journalistiken, skriver Ester Hertegård.

För ett tag sedan presenterades en tung studie om skogens klimatnytta. Det är 25 forskare från sex länder som studerat det boreala skogsbältet och dess kolförråd. Området, som också kallas norra barrskogsbältet, sträcker sig över Kanada, Alaska, Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Eftersom den naturgeografiska särprägeln är likartad i de olika länderna passar de som jämförelseobjekt i hur olika typer av skogsskötsel gynnar kolinlagringen. Resultatet är tydligt, i de brukade delarna av bältet är kolinlagringen markant större än i de delarna som fått stå i princip orörda eller med icke-generativ skötsel. Det slår undan benen på argument om att det skulle existera en ”kolskuld” från den aktivt brukade skogen.

Om studien inte låter bekant från nyhetsflödet är det inte så konstigt. Den har i princip bara plockats upp av nischade skogstidningar. Skog och skogsbruk har verkligen seglat upp som ett högaktuellt ämne i samhällsdebatten generellt de senaste åren, i ljuset av en aktiv debatt om miljö och klimat, men det är fortsatt tydligt att alla perspektiv inte är lika ”intressanta” att rapportera om.

Näringslivets medieinstitut har granskat flertalet medier och kommit fram till att det förekommer ett tydligt agendasättande i journalistiken om skogsbruk. En granskning över SVTs porträttering av skogsbruk de senaste åren visar på genomgående negativa vinklar av skogsbruk, som kröntes av serien ”Slaget om skogen” i Vetenskapens värld i höstas. Dagens Nyheter har också tydligt vinklat sin rapportering. Tillsammans har enbart Dagens Nyheter och Vetenskapens värld en räckvidd på cirka en halv miljon läsare/tittare. Tyvärr kan listan göras än längre på redaktioner som gärna rapporterar obalanserat om skogsbruket.

På det här området är man uppenbarligen inte neutralt nyfiken. Nej, här har man en åsikt som man väljer ut vinklar som stödjer.

Ett mått på om det finns en agenda bakom journalistiken är vad som publiceras. Ett annat minst lika viktigt mått är vad som inte publiceras. I det här fallet är det häpnadsväckande att en så omfattande studie som så precist prickar in de senaste årens debatt om skogen inte får någon uppmärksamhet.

Det boreala skogsbältet utgör nästan en tredjedel av världens totala skogsyta. I perioden 1990-2017 som studien undersöker ökade kolförrådet i de brukade delarna av bältet med 35 procent. För de som menar att det görs för lite för att minska klimatpåverkan borde detta vara av stort intresse. En intressent skulle exempelvis kunna vara EU-kommissionen, som fortfarande låter påskina att Sveriges skogar borde stå orörda på grund av klimatarbetet. Det återstår att se om de nås av budskapet.

Källa: Peter Högberg med flera, Sustainable boreal forest management – challenges and opportunities for climate change mitigation. Skogsstyrelsen, Rapport 2021/11

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen