Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 20 november

Målen måste vara tydliga och inspirerande

Målen med svenskt skogsbruk borde vara handfasta för att öka produktion, mångfald och klimatnytta. Och att uppmuntra markägarna att förvalta den egna skogen, skriver Pär Fornling i sin ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Skogspolitiken måste vara begriplig och målen tydliga och rimligt uppnåbara, skriver Pär Fornling.
Skogspolitiken måste vara begriplig och målen tydliga och rimligt uppnåbara, skriver Pär Fornling.

”Målen för mig som skogsägare måste vara begripliga om de ska tas på allvar. Min känsla är att det inte spelar någon roll vad vi gör, vi når inte målen ändå”.

Det är lätt att hålla med Camilla Logarn. På ett möte med landsbygdsministern berättade hon om alla diffusa krav på skogsbruket hemma i Värends Nöbbele. Däribland det diffusa miljömålet Levande skogar.

När man målar med de breda penseldragen låter det enkelt. Men då det ska bli verkstad av plakatparollerna, i det vardagliga arbetet på skogsgårdarna, blir visioner och övergripande mål motstridiga och komplicerade. Och så är det ofta. På samma möte beskrev professor Karin Beland begreppet bioekonomi som en container för målkonflikter.

I kölvattnet av Skogsutredning 2019 lär vi höra mycket om målkonflikter. Debatten förs på ett övergripande plan. Man bryter åsikter om vad som bör göras på landskapsnivå, till synes utan tanke på att landskapet består av en massa enskilda och fastigheter med egen bestämmanderätt. Och plakatparoller i all ära, om inte de enskilda skogsägarna är med på noterna blir det ingenting. Visst, man kan lagstifta, men om inte markägarna tycker brukandet känns meningsfullt kommer man inte långt.

Därför måste politiken vara begriplig, målen tydliga och rimligt uppnåbara. Idag är de ingetdera.

Och när målen pekar åt helt motsatt håll, vilket de ofta gör, är det upp till politikerna att göra avvägningar. Och inte sopa obekväma sanningar under mattan, däribland att klimatmålet och mångfaldsmålet faktiskt är två helt olika saker med olika krav på verktygslådor.

Vi har långdragna rättsprocesser för att klara ut regler om intrångsersättning. Mål och medel blandas ihop. Reservat är inget mål för mångfald, det är ett ganska trubbigt medel. Det diffusa mångfaldsmålet borde vara mer mätbart med delmål parade till handfasta råd om åtgärder och skötsel.

Den första skogsvårdslagen kom 1903 och följdes av flera uppdateringar hand i hand med forskningen. I backspegeln var en del galet, men på det hela taget var ändå politiken tydlig i nästan 100 år. Därefter blev det allt mer förvirrat och motstridigt.

Precis som i politikens gryning borde rimligen allt handla om att odla skog på ett klokt och ansvarsfullt sätt. Om handfasta mål och metoder för att öka produktion, mångfald och klimatnytta. Att inspirera och uppmuntra markägarna på det de är alla bäst på, att förvalta den egna skogen.

Pär Fornling

LÄS MER: Omöjliga mål hjälper inte miljönyttan

LÄS MER: Lätt att blanda ihop olika miljömål i skogen

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen