Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 21 november

Fornling: Långsiktigt brukande ger bäst klimatnytta

Det går inte att ersätta bortfallet från träprodukter med något annat miljögrönt alternativ. Vi behöver både bioenergi och kartonger, skriver Per Fornling i veckans ledare om att skogsbrukets klimatnytta ifrågasätts.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Land Skogsbruks ledarskribent Pär Fornling.
Land Skogsbruks ledarskribent Pär Fornling.

Lite oväntat har Martin Luther något väsentligt att säga i debatten om skogen och klimatet: ”Även om jag visste att jorden skulle gå under i morgon, skulle jag plantera ett äppelträd idag.”

Det ligger något hoppfullt i formuleringen. Den gamle reformatorn ser trots alla nattsvarta moln en gnista av hopp i trädet. Efter 500 år anknyter han till debatten som bubblat upp där skogsbrukets klimatnytta ifrågasätts. Resonemanget går ungefär så här:

”För att bromsa klimatförändringen är det otroligt bråttom att göra något. I det korta tidsperspektivet är det betydelselöst att träden över lång tid är klimatneutrala. Nu behövs omedelbara resultat, därför är det bäst att lämna skogen orörd. Träden gör bäst nytta om de får stå kvar och fånga upp maximalt med koldioxid.”

I princip är det rätt. Ett ton koldioxid är detsamma oavsett om det kommer från trä eller olja. Och utgår vi från att jorden går under om något årtionde krävs extraordinära åtgärder. Men att bromsa avverkningarna är knappast det som ligger närmast till hands.

Det går inte att ersätta bortfallet från träprodukter med något annat miljögrönt alternativ. Vi behöver både bioenergi och kartonger. Man kan förstås fantisera om ny och annan teknik, men tiden är alldeles för kort. Dessutom är exempelvis trähus väldigt långsiktiga kolfällor. Och målet måste vara en långsiktig omställning.

Det leder fel att kortsiktigt titta på enskilda träd, kritikerna ser inte skogen för alla träd. Rimligen måste den betraktas som ett helt system. När ett träd huggs ner kommer många nya och tillväxten ökar på andra håll. Verktygen för att binda in mer kol är att beskoga nya arealer, föryngra med förädlade plantor och driva på tillväxten. Kort och gott att bruka skogen och fortsatt bygga upp virkesförrådet.

En del av kritiken handlar om att vi överkonsumerar produkter, vilka har en kort livstid. Det kan man tycka, men då bör konsumtionen angripas. Inte miljövänliga material. Möjligen är det så att debattörerna inte tycker om dagens skogsbruk, vilket naturligtvis är ok, men då är det bättre att ta den debatten. Klimatnytta och mångfald är två olika mål, det är bättre att diskutera den balansen än blanda ihop mål och medel i kombination med grumligt kortsiktiga argument.

Vi måste ändå, som Marin Luther, plantera träd för morgondagen, tänka oss långsiktiga lösningar, nyttja skogen klokt och räkna med en morgondag för barnbarnen.

Pär Fornling

red@landskogsbruk.se

LÄS MER: ”Skogens värde finns i framtiden”LÄS MER: ”Beskattningen av fyrhjulingar är absurd”

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen