Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 18 augusti 2017

Landsbygdens frågor är också skogsbrukets

Skogsägarrörelsen bör ta för sig mer och höja sin röst när det gäller nedmontering av service och infrastruktur på landsbygden. Det skriver Pär Fornling i veckans ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Pär Fornling.
Pär Fornling.

I början av året kom ett förslag om att utveckla landsbygden (”För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd”) Det var en beställning från landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, något som hedrar honom.

Efter att ha funderat ett bra tag levererade kommittén 250 välskrivna sidor. Det mynnar ut i 75 förslag, vilket man gör ett stort nummer av. Tyvärr lär det mesta falla platt till marken om det inte blir mer tryck i landsbygdens frågor, man kan säga att 75:an ger ett kraftigt men övergående glädjerus. Sedan är allt som vanligt igen. För utredningen till trots är landsbygdens utveckling ingen tung politisk fråga. Den sorteras in på hyllan för pliktskyldig retorik. Och där blir landsbygden liggande om inte trycket ökar. För några årtionden sedan var det en tydlig profilfråga för Centerpartiet och viktiga grupper inom andra partier. Så är det inte i dag. Dessutom finns en uppgivenhet inför politikens möjligheter som bromsar både visioner och engagemang.

Om det ska hända något måste fler höja rösten, även skogsägarrörelsen. Det finns all anledning att göra sin röst hörd när kopparledningarna klipps av trots att mobiltelefonerna inte fungerar, när Sveaskog inte lever upp till åtagandet att sälja ut skog för att stärka familjeskogsbruket, när infrastrukturen rustas ner och bristen på samhällsservice ger ett liv i armod för äldre och barnfamiljer. Dessutom bör skogen ta för sig mer av EUs Landsbygdsprogram. Allt berör skogsgårdens lönsamhet och medlemmarnas förutsättningar att bedriva ett fungerande skogsbruk.

Historiskt finns en beröringsskräck mot landsbygdsfrågorna som bottnar i den destruktiva diskussionen om åbor och utbor som kulminerade för ett par årtionden sedan. Då hände det ofta att markägare i stan dömdes ut som andra klassens medlemmar. Så är det inte längre. Den som bor i Göteborg och har skogen utanför Junsele är oftast precis lika engagerad som lokalt bofasta skogsägare. De har ett gemensamt intresse för att skogsgården finns i ett fungerande sammanhang i en levande bygd.

Att vidga näringspolitiken rimmar både med skogsägarrörelsens historia och profilering. Att vara en medlemsstyrd organisation har fler dimensioner än virkesleveranser, vilket är en styrka. En hel del görs tillsammans med LRF. Det hindrar inte att agera på flera sätt. När det tystnar i riksdagskorridorerna behöver de som berörs bli mer synliga om det ska bli något av alla goda föresatser.

Relaterade artiklar

Till toppen