Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 18 juni

Kampen mot skadegörarna är fortsatt ojämn

Det vi gör i dag för att mota skadegörarna fungerar inte. Vi måste snabbt komma ner till betydligt lägre skadenivåer, konstaterar Knut Persson.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Skogsägarna för en ojämn kamp med granbarkborrarna. Till stor del är de i händerna på vädret, skriver Knut Persson.
Skogsägarna för en ojämn kamp med granbarkborrarna. Till stor del är de i händerna på vädret, skriver Knut Persson.

Värmen i början av sommaren har gynnat granbarkborren. Mycket arbete läggs ned på olika håll för att minska verkan av borrarna. Men det är en ojämn kamp, blir det varmt kan man i bästa fall lindra skadorna något. Till stor del är vi i händerna på vädret.

Skogens andra stora skadegörare kan vi mycket enklare kontrollera. Det skulle vara möjligt att rejält minska antalet älgar och på det sättet minska skadorna. Det är därför desto konstigare att älgskadorna är fortsatt lika stora.

Det har blivit en tråkig vana att när Skogsstyrelsen under försommaren presenterar resultatet av årets inventering av älgskadorna förundrat konstatera att skadorna är fortsatt mycket stora. Resultatet varierar från orter där den unga tallskogen är nästan helt förstörd till andra ställen där skadorna är acceptabla. Men totalt sett har 15 procent av tallarna skadats i Götaland och 12 procent i Svealand. Gränsen där man anser att skadorna är acceptabla går vid 5 procent.

Rapporten visar inte på någon förbättring. När man jämför med tidigare år är skillnaderna små och det övergripande intrycket är att ingen lindring är i sikte. Stora värden går fortsatt förlorade eftersom älgen äter toppskott och förstör skogen.

Till skillnad mot granbarkborren krävs inte någon forskning och metodutveckling för att få ner skadorna på tall. Det är alldeles uppenbart att älgstammen måste bli mindre och det sker genom ökad avskjutning.

Det har också tagits en del initiativ, men det är tydligt att de inte räcker. Allt fler ställer allt större krav på skogsbruket. Miljöhänsynen ska öka och samtidigt ska skogen ha en nyckelroll i klimatomställningen. Det är krav som är svårförenliga och det blir inte lättare när produktionen minskar på grund av älgbetning.

Södra uppskattar att skadorna bara i Götaland motsvarar en samhällskostnad på 4,5 miljarder kronor. Föreningens stämma har beslutat att 2021 ska vara en kontrollstation för älgförvaltningssystemet. Även Skogsstyrelsen har i en rapport 2019 öppnat för att se över systemet om man inte når målen med högst antal skadade plantor.

Det kan knappast vara någon tvekan om att vi nått den punkt där man kan konstatera att det vi gör i dag fungerar inte, många skulle nog säga att vi för ganska länge sedan passerat den gränsen. Vi måste under ganska få år komma ner till betydligt lägre skadenivåer.

LÄS MER: Varannan ungtall har betesskadorLÄS MER: Granbarkborren måste bekämpas även i reservaten

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen