Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 4 juni

Hög tid att kraftsamla för bättre föryngring

Det finns massor att göra för att få bättre föryngringar, vilket är en förutsättning för att få skog med växtkraft och bästa klimatnytta, skriver Pär Fornling.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Något är fel med föryngringarna. Alldeles för få plantor överlever, skriver Pär Fornling.
Något är fel med föryngringarna. Alldeles för få plantor överlever, skriver Pär Fornling.

Något är fel med föryngringarna. Alldeles för få plantor överlever, kunskap omsätts inte till praktisk handling och tolkningen av skogsvårdslagen lägger dimridåer. Avgörande är rimligen hur många plantor som överlever till röjningen, då plantskogen går in i en ny fas.

Forskare inom SLU har gjort analyser av provytor i Norrland. I Norrbotten är det bara en femtedel av föryngringarna som ger önskvärt resultat. Utgångspunkten är då att minst 1500 plantor per hektar ska överleva.

Skogforsk förbereder ”Kraftsamling föryngring”. Inför den har man hämtat in resultat från hela landet. Efter tre år är var fjärde planta borta och vid röjning 40 procent. Det finns olika anledningar till det höga bortfallet. Tallplantor betas av älg, en del torkar bort och andra blir offer för snytbaggar. Det är tufft att vara planta.

Uppenbarligen kan arbetet med föryngringar förbättras. Valet av planteringspunkt är avgörande. Enligt Skogforsk hamnar bara var femte planta helt rätt. Det är i och för sig en knepig bedömning, men än mer anmärkningsvärt är att var femte planta hamnar helt utanför markberedningen.

Vetskapen om hur man ska göra finns, men något går uppenbarligen fel i kunskapsöverföringen. Pressade kostnader och en kamp mot klockan gör sitt till.

Det här rimmar faktiskt dåligt med myndighetens uppföljning av skogsvårdslagen, vilken ger en positiv bild av föryngring. Det beror på olika saker. Inventeringarna görs långt innan röjning, då hoten inte är över. Dessutom ändrades spelreglerna för något årtionde sedan. Numera räknas också självföryngrad björk, eller uppslag av andra träd, som huvudstammar. Det ger en falsk bild av lyckade föryngringar.

Den som köper riktigt bra förädlade plantor betalar för en tredjedels bättre tillväxt. Om de förädlade plantorna dör och ersätts av andra träd med betydligt sämre egenskaper är det ett misslyckande.

Likt mycket annat i skogspolitiken är lagen förvirrande. Man kan ju tro att myndigheten är nöjd om alla når upp till lagens krav, men inte alls. Om alla ligger precis över lagens krav har inte skogspolitikens mål uppnåtts. Det finns en lagnivå och en ”rådgivningsnivå” med högre ambitioner.

Problemet är att signalerna blir otydliga. Faktum är att det finns massor att göra för att få bättre föryngringar, vilket är en förutsättning för att få skog med växtkraft och bästa klimatnytta.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen