Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 30 augusti

Goda möjligheter till förädling på skogsgårdarna

Hur kan företagande och entreprenörskapet på skogsgården uppmuntras? Landsbygden behöver fler företag och skogen är en rik källa att ösa ur, menar Pär Fornling i veckans ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Pär Fornling.
Pär Fornling.

Till sommarens fröjder hör att dra på sig overallen och hänge sig åt snickeri. Då är det är trist och lite märkligt att tillgången på virke begränsar många projekt. Landet har ju ett växande virkesförråd och väldigt många olika trädslag, även om mångfalden inte märks på brädgårdarna.

Byggvaruhandeln i Götaland har nästan uteslutande gran. De enda furubrädorna är tryckimpregnerat virke eller kvistfria, hyvlade, lister. De är lika exklusiva som kostsamma. Möjligen kan det också finnas lärk i form av trallvirke.

Husbyggaren hittar vad hen behöver, men livet handlar inte bara om reglar, panelbrädor och trädäck.

Att byggvaruhandeln fokuserar på volym är inte konstigt. Märkligt är däremot att det inte finns fler sidoströmmar med företagare på landsbygden. Möjligheten till marknadsföring har aldrig varit bättre. En hemsida öppnar hela världen. Och tekniken är väl etablerad.

Nu är det 30 år sedan Bengt-Olof Byström stod på Elmia och vevade fram motorsågen på en aluminiumställning där timmerstocken förankrats. Det var premiären för Solosågen. Därefter har det tillkommit en mängd varianter, hela vägen från vevdrift till mindre industriella anläggningar. Det är faktiskt något av en revolution.

Utöver husbehovsvirke och arbetsglädje har det resulterat i en hel del företag, varav en del finns bland Småsågarnas Riksförbund. Men utbud och marknadsföring är inte imponerande.

I grunden handlar det inte om några plankor av björk eller brädor av ek. Frågan har en annan, mycket bredare dimension. Den har bäring på hur företagande och entreprenörskapet på skogsgården kan uppmuntras. Landsbygden behöver fler företag och skogen är en rik källa att ösa ur med jakt, fiske, turism, småskaliga skogsentreprenörer, ved, julgranar, egen förädling och andra verksamheter på samma tema.

En hel del rimmar väl med EUs hjälp till landsbygdsutveckling. Det kan vara ett extra smörjmedel, förutsatt att någon driver frågorna. Annars blir det ingenting.

Intresset och engagemanget från skogsföretagen, inklusive föreningarna, är måttligt. Hela skogsnäringen borde vara mycket mer drivande i landsbygdsfrågorna, om inte annat för dess egen skull. Landsbygden behöver vara befolkad för att det skogliga maskineriet ska fungera.

Då det gäller skogsgårdarna finns nu en del projekt om mångbruk, förhoppningsvis inspirerar det till en våg av affärer och företagande. Möjligheterna är goda.

Pär Fornling

red@landskogsbruk.se

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen