Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 18 februari

För mycket energi stannar i skogen

Ur klimatsynpunkt är det en fördel om en större del av tillväxten i skogen kan komma till användning. Finns biomassan kvar i skogen bryts den ner och koldioxiden som lagrats släpps ut igen, skriver Knut Persson.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Ur klimatsynpunkt är det en fördel om en större del av tillväxten i skogen kan komma till användning, skriver Knut Persson i sin ledare.
Ur klimatsynpunkt är det en fördel om en större del av tillväxten i skogen kan komma till användning, skriver Knut Persson i sin ledare. FOTO: Jonas Rönnbro/Istock

Räknat som energi tas inte mycket mer än en tredjedel av tillväxten ut ur skogen. En stor del stannar alltså kvar och koldioxiden som trädet bundit från luften frigörs igen när biomassan bryts ner.

Vi är vana vid att räkna tillväxt och avverkning i kubikmeter stamved. Och det är det viktigaste måttet eftersom det är stammen som är värdefull. Men det är faktiskt inte mycket mer än hälften av trädets totala tillväxt.

I tidningen Bioenergi publicerades före jul en artikel som vänder lite på begreppen. Tillväxt och avverkning redovisas som bunden energi och förutom stammen räknar man också in grenar, stubbar och rötter.

Skog på produktiv skogsmark i Sverige växer med 436 terrawattimmar (TWh) per år. Till sågverk och massa- och pappersbruk går 167 TWh, medan resten i stort sett stannar kvar i skogen. Att det inte är riktigt hela sanningen beror på att 15 TWh går till fjärrvärme som sekunda ved och grot.

Av det som stannar kvar är drygt 100 TWh ökat förråd i skog som inte avverkats. Grenar, stubbar och rötter bryts ner på ett par årtionden och de innehåller 138 TWh, alltså inte långt ifrån lika mycket energi som går till skogsindustrin.

För skogsbruket kommer stamveden under översiktlig tid att vara den viktiga delen av trädet. Men siffrorna visar att det finns en stor potential att hämta tillväxt från skogen till andra produkter. Biobränsle till värmeverk är det alternativ som i dag finns i stor skala, men inom inte allt för många år kommer även skogsråvara som ersättning för olja att bli en viktig del.

Eftersom en ganska stor del av energin finns i stubbar kräver en stor ökning av användningen stubbrytning. Det är ganska ovanligt i Sverige, men det går att ta upp stubbarna med grävmaskin. Här har gjorts väldigt lite teknikutveckling och skulle stubbrytning bli vanligare kommer bättre maskiner att utvecklas.

Det finns forskning som visar att miljöfrågorna kan hanteras under förutsättning att inte stubbrytning sker på alla hyggen. I dag är problemet snarare att priset på flis är för lågt i förhållande till de ganska stora kostnaderna för att bryta stubbarna. Men det kan ändras genom ny teknik som ger en billigare brytning av stubbarna och ett högre pris på flis när efterfrågan ökar.

Ur klimatsynpunkt är det utan tvekan en fördel om en större del av tillväxten kan komma till användning. Finns biomassan kvar i skogen bryts den ner och koldioxiden som lagrats släpps ut igen.

LÄS MER: Hur vill du som skogsägare ersättas för kolinlagring?

Relaterade artiklar

Till toppen