Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 4 maj 2018

Enorma värden försvinner som spill och avfall

Trots problem att lösa kring produktionskedjan: Hur kan vi välja att avstå från förädlingsvärdet i lövträ, undrar Karin Johansson i veckans ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Karin Johansson.
Karin Johansson.

Jag såg nyligen en film om hur det går till att skörda pumpafrön. Man tar alltså bara fröna. Fruktköttet spreds på fältet och hundratals tittare som ifrågasatte det gigantiska slöseriet fick liknande svar: ”Det bär sig inte att ta vara på. Bättre att använda det som gödsel.”

Cajsa Warg skulle ha fått dåndimpen. Hur är det möjligt att den bästa affären är att slänga bort 95 procent av avkastningen?

I ärlighetens namn pågår slöseri även i Sverige. Enorma värden försvinner i outnyttjad potential, som spill och avfall i produktionskedjor.

Ett sådant område är lövvirke. Många snickare vittnar om hur svårt det är att få tag i svenskt lövvirke av hög kvalitet. De flesta köper importvirke – om de har F-skattsedel vill säga, för hobbysnickare får inte köpa från grossisterna. Att hitta en säljare inom rimligt avstånd är inte heller enkelt.

Virkesbristen beror ju inte på att det saknas förutsättningar att odla lövträd i vårt land. Lövträd utgör ungefär 18 procent av det svenska virkesförrådet. Det mesta växer i barrskog och sorteras vid avverkningen som massa eller brännved.

På ytan verkar det vara en logistikfråga, att det är dyrt att sortera och transportera. Börjar man nysta lite mer i det kommer utmaningar som knutar på en tråd. Kvaliteten är ojämn: för tunt, för grovt, kvistigt och krokigt, inslag av röta. För liten mängd av varje sort. Varje stock har delar av olika kvalitet, och det måste finnas avsättning även för sämre slag och ekonomisk marginal för det oundvikliga spillet.

Inredningssnickarna vill köpa möbeltorrt, helst färdiga ämnen och komponenter. Lägg därtill inredningstrender, där bok gick från hett till iskallt på något år, och oregelbunden efterfrågan. Vem vill ligga med virke i konditionerade hallar?

Brännved ger skogsägaren runt 250-300 kronor kubiken, eller kanske 500 kronor plus moms om den säljs kluven till konsument. Priset för möbeltorrt virke av hög kvalitet är lika hemligt som nästa nobelpristagare; yppas bara i den innersta kretsen. Men kvalificerade gissningar säger runt 8 000 kronor för råsågad, nedtorkad ek, strax under för björk och al, och ett konsumentvärde på det dubbla i förädlade produkter.

Vi flisar och bränner potentiella golv, köksinredningar och möbler. Det finns massor av problem som måste lösas om det ska bli en hel produktionskedja. Men ändå: hur är det möjligt att vi väljer att avstå från förädlingsvärdet och hellre importerar?

Karin Johansson

red@landskogsbruk.se

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen