Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 23 november 2018

Onödig konflikt mellan två sidor av samma mynt

Grunden för dagens skogspolitik är två jämställda mål: Produktion och miljö. I Skogsstyrelsens rapport försöker man väva samman dessa, något Pär Fornling skriver om i veckans ledare.

FOTO: Ann Lindén

Det finns anledning att lyfta på hatten för en ovanligt konstruktiv rapport från Skogsstyrelsen. Den heter ”Skogsskötsel med nya möjligheter”. Förslagen har utarbetats av en grupp från skogssektorn och tjänstemän på myndigheten har hållit i pennan.

Innehållet, som presenterats i korthet på Land Skogsbruk, är en katalog med konkreta åtgärder. De flesta handlar om medel för att öka produktionen. Allt från förädlade plantor till gödsling.

Även anslaget till rapporten är intressant. Den märklige österrikiske filosofen Ludvig Wittgenstein framhöll att problem inte ska lösas. De ska upplösas. Man kan säga att rapporten gör ett försök längs den vägen…

Grunden för dagens skogspolitik är två jämställda mål: Produktion och miljö. Det brukar beskrivas som två balanserande vågskålar. Författarna tycker det leder till onödiga motsättningar. Lägger man något i ena vågskålen är sinnebilden att man också måste lägga något i den andra.

I stället lanseras bilden av att målen är sammanvävda. Med skogspolitiken i vävstolen, blir ordvalet ovanligt filosofiskt: ”I skogsbruket är uppgiften att göra vävnaden så stor, så vacker, och stark som möjligt och i alla åtgärder sträva efter att befrämja flera mål samtidigt.”

Ett enkelt exempel är röjning. Det höjer värdet av skogen, gynnar markfloran och öppnar upp landskapet. På liknande sätt gynnar åtgärder mot älgbetet både produktion och biologisk mångfald genom att tall, rönn, asp och andra trädslag får en chans.

Annorlunda uttryckt kan man säga att det handlar om att kombinera naturvårdsnytta med produktion. Det är två sidor av samma mynt.

Visionen är det inget fel på. Det borde faktiskt vara möjligt att nå en bred enighet om skogens möjligheter. Naturskyddsföreningen har reserverat sig, men har inte hoppat av arbetet, vilket man gjort vid ett par tillfällen tidigare.

Det nya som tillkommit med full kraft är skogens betydelse för att mota klimateffekten. Kan man till att börja med väva ihop en samsyn om den frågan är mycket vunnet.

Hårdvaran är ändå de konkreta förslagen. Skogsstyrelsen flaggar för en rådgivningskampanj, vilket är mer än välkommet. Myndigheten flaggar för att göra om reglerna för gödsling. Det borde man ha gjort för långe sedan! Problemen med betesskador lyfts fram och samhällskostnaden för världens största älgstam och annat klövvilt beräknas till förfärande 16-22 miljarder kronor om året.

Annars är det ont om siffror. I svepande ordalag sägs att den årliga tillväxten kan öka med tiotals miljoner kubikmeter årligen om förslagen genomförs.

Det vore läge för fler detaljerade analyser, men kanske är det klokt att vänta, väva långsamt och lotsa remissförslagen vidare till handfasta beslut.

Pär Fornling,

red@landskogsbruk.se

Till toppen