Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 9 december 2021

Dags att kraftsamla mot hotet från granbarkborrarna

Det är tydligt att vi inte har tillräcklig kunskap för att bedöma hur granbarkborreskadorna utvecklas. Men det finns inte mycket som tyder på att de blir mindre nästa år, skriver Knut Persson.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 En hel del pengar satsas på forskning kring granbarkborre, men det har ännu inte gett mycket praktiska resultat.
En hel del pengar satsas på forskning kring granbarkborre, men det har ännu inte gett mycket praktiska resultat.

Granbarkborren är fortsatt det största hotet mot svenskt skogsbruk. Trots förhoppningar om motsatsen var skadorna på samma nivå i år som i fjol. Enligt en inventering gjord av SLU har drygt 8 miljoner kubikmeter gran angripits av granbarkborre under 2021.

Det fanns uppgifter om mindre förökning av granbarkborre som gjorde att det inför den här sommaren fanns en viss optimism om att skadorna skulle minska. Som alltid är vädret den mest avgörande faktorn, men sommaren var varken ovanligt kall och blöt eller varm och torr, utan i stort sett normal. Man hade därför kunnat tro att uppgifter om mindre förökning skulle betyda mindre skador, men så blev det alltså inte.

Det går att diskutera hur man ska värdera 8 miljoner kubikmeter skog och hur stor andel av värdet som ändå går att rädda. Men det handlar odiskutabelt om förluster på flera miljarder kronor. Alltså totalt sett mycket stora värden, och för de som drabbas ett stort avbräck i skogens ekonomi.

En hel del pengar satsas nu på forskning kring granbarkborre, men de har ännu inte gett mycket praktiska resultat. Bekämpningen av borren består fortfarande i huvudsak av att skadade träd tas bort från skogen för att minska skadorna nästa år. Det är då oroväckande att inventeringen visar att 80 procent av angripen gran står kvar och blir en grogrund för skador under 2022.

Det kan finnas flera skäl till att de angripna granarna står kvar. Till en början är inte så lätt att upptäcka att det finns skador. Om man inte själv har möjlighet att ta bort granarna kan det vara svårt att hitta entreprenörer som gör det.

Men oavsett skälet är det här inte bra nog. Det är uppenbart att vi får leva med granbarkborren under ganska lång tid framöver, och så länge det inte finns bättre metoder än att ta bort angripna träd måste det fungera bättre.

Skogsägarna behöver hjälp med att hitta områden där det finns skador. En metod som verkar lovande att är använda små drönare med kamera kopplat till analysverktyg. Kanske kan det göras mer storskaligt i områden med stora angrepp. Om skogsägaren fick besked om att här är ett område där det ser ut att vara skador minskar risken att de inte upptäcks.

Få skogsägare tar själv ut de skadade träden, utan det sker i huvudsak av entreprenörer. Enligt inventeringen var 1,6 miljoner kubikmeter avverkade, det är alltså mycket långt kvar till hela volymen på 8 miljoner kubikmeter.

Det är tydligt att vi inte har den kunskap som krävs för att kunna bedöma hur skadorna kommer utvecklas. Men det finns tyvärr inte mycket som tyder på att det blir mindre skador nästa år. Därför krävs det en kraftsamling för ett bättre arbete.

LÄS MER: Extrema åsikter hotar viktig näringLÄS MER: Regeringen lämnar svenska skogsägare i sticket

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen