Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 6 maj

Bjud in till tävling om årets trädstad

Land Skogsbruks Pär Fornling föreslår i sin ledare att en tävling om årets trädstad utlyses. Förstapriset ska gå till den stad eller tätort som mest ökat mängden träd på ett tilltalande sätt.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Pär Fornling skriver ledare i Land Skogsbruk.
Pär Fornling skriver ledare i Land Skogsbruk. FOTO: Istock/privat

I anslutning till lantbruksuniversitetet i Alnarp ligger en fascinerande liten skog i gränslandet till att vara en park. Den är resultatet av ett samarbete mellan jägmästare och landskapsarkitekter. Tanken är att visa hur vanliga skogsträd kan användas för att forma lockande miljöer för barn och vuxna, för lekar och promenader.

I landskapslaboratoriet, som det heter, kan man njuta av promenadstråk längs snörräta alléer av björk, tunnlar genom tät hassel, pelarsalar av ljusa aspar, björk i kombination med blommande fågelbär och en massa andra varianter.

En fördel är förstås kostnaden, prislappen för en planta av asp är bara en liten bråkdel jämfört med kostnaden för ett exotiskt parkträd från kontinenten. De importerade träden är dessutom en risk genom att skadegörare ofta följer med som fripassagerare och kan få fotfäste i de inhemska skogarna. Med ett varmare klimat ökar den risken.

Det är tilltalande att tänka sig mångdubbelt fler träd i städer och tätorter. Parker med mäktiga furor, alléer av aspar, vindlande gångstråk bland björkar och buskage där barnen kan leka och bygga kojor. Den som funderar i de här banorna noterar en mängd meningslösa gräsytor, gamla industritomter, vägrenar, refuger och väldiga ytor av ingenmansland i utkanten av tätorterna.

Det finns en tävling om årets trästad. Förra året blev det på goda grunder Växjö. Att också tävla om årets trädstad vore ett lovvärt initiativ. Förslagsvis går priset till den stad eller tätort som mest ökat mängden träd på ett tilltalande sätt.

Fler planteringar, helst med vanlig trädslag, ger en trivsam och hälsosammare miljö. Dessutom binder träden in kol och motverkar därmed växthuseffekten. En extra poäng är att det ökar insikten om trädens betydelse och bygger broar ut i skogslandskapet, där naturligtvis potentialen är oändligt mycket större. Men städerna och de tätortsnära skogarna är inte oviktiga, både för miljö, välbefinnande och som en länk till det vanliga skogsbruket.

Därför är det välkommet när landskapsarkitekter och jägmästare möts och korsbefruktar varandras kunskap, som i landskapslaboratoriet och den kommande nya utbildningen i Alnarp om skog och landskap.

Vi tar skogens och trädens roll för given, men faktum är att insikterna är grunda för en allt mer urbaniserad befolkning. Allt som kan överbrygga klyftorna är av godo av väldigt många anledningar.LÄS MER: Fornling: ”Förvånande passivitet inför rötans härjningar”

Relaterade artiklar

Till toppen