Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 16 november 2018

”Både skogsbruk och miljövård behöver bli smartare”

Det måste kunna gå att visa stor miljöhänsyn och värna utrotningshotade arter utan att skogsproduktionen hämmas lika mycket som i dag. Både skogsproduktionen och miljövården behöver bli smartare, skriver Knut Persson i veckans ledare.

 Det är viktigt att vara medveten om att miljöhänsyn har ett pris.
Det är viktigt att vara medveten om att miljöhänsyn har ett pris. FOTO: Ann Lindén

Den här veckan har Skogsstyrelsen har startat en serie seminarier för att diskutera ett antal förslag för att öka tillväxten i skogen. I inbjudan till seminarierna konstaterar Skogsstyrelsen som många andra att efterfrågan på skog kommer att öka och att skogen spelar stor roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Det är inte några konstigheter i Skogsstyrelsens förslag. Utan det handlar om välkända saker som ökad kvävegödsling, större användande av främmande trädslag, använda förädlat frö och förädlade plantor, bättre ståndortsanpassning och en anpassad viltstam. Tillsammans ger det en betydande produktionshöjning.

Men i en delrapport vågade Skogsstyrelsens samverkansgrupp gå ett steg längre och ifrågasätta om den nuvarande miljövården sker på ett effektivt sätt. Produktionsminskningen är mycket stor, utan restriktionerna skulle vi kunna producera upp emot 15 procent mer virke. Om avverkningen var 20 miljoner kubikmeter större betyder det vid skogsvägen värden inte långt ifrån tio miljarder kronor per år. Efter förädling i skogsindustrin är värdet för landet långt större.

Ingen seriös debattör hävdar att alla miljöhänsyn ska avskaffas, men det är viktigt att vara medveten om att de har ett pris. Och den brännande frågan är om det skulle kunna gå att få lika mycket miljönytta till en lägre kostnad.

Det finns en grupp miljödebattörer som egentligen inte vill ha något skogsbruk. Deras ideal är att Sveriges skogar förvandlas till urskogar. Den här synen delas av mycket få svenskar, och har inte på något sätt stöd i riksdagen. Men synen har ändå fått stå modell för vad som är bra miljövård.

Det rimliga är att miljövården grundas på vad forskningen visar är effektivt. Här är kunskaperna i dag mycket bättre än vad de var när det senaste stora skogspolitiska beslutet togs 1993, alltså för 25 år sedan. Och det går säkert också att bli ännu klokare genom att starta forskning inom områden där det finns en osäkerhet.

Förhoppningsvis kan rapporten och seminarierna bli starten för en diskussion som på ett klokare sätt väger produktionsbortfallet mot miljönyttan.

Knut Persson,

red@landskogsbruk.se

Till toppen