Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 6 november

Att inte bruka är att missbruka för framtiden

Aktivt brukade skogar, med växande virkesförråd, är bäst för klimatet. Passivitet är inte lösningen. Men man kan förstås bruka med andra mål i sikte, exempelvis miljö och mångfald, skriver Pär Fornling i sin ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Skogsbruks ledarskribenter. Land Skogsbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Att inte bruka sin skog är att missbruka för framtiden, skriver Pär Fornling.
Att inte bruka sin skog är att missbruka för framtiden, skriver Pär Fornling.

För 250 år sedan kom landets första bok om skogsskötsel (Grunderliga underwisning om skogars skötsel). Och för några veckor sedan kom det senaste kapitlet i dagens skogsskötselbok, om kolbalans och klimatet.

Där emellan finns ytterligare tre tunga böcker om skogsskötsel. De är milstolpar under ett kvarts årtusende av erfarenhet, kunskap, framsteg, misslyckanden och forskning. Det är något vi har att förvalta genom fortsatt klokt brukande.

Ibland förfäktas tanken att skogen mår bäst av att inte brukas, att allt löser sig till det bästa om vi inte gör någonting, men om vi vill att skogen ska bidra till en bättre värld leder det helt fel. Tvärtom behöver skogsskötsel och brukande uppmuntran.

Inte minst blir det tydligt när man läser om kolbalans och klimat. Kapitlet ingår i ”Skogsskötselserien”, vilken finns fritt tillgänglig på nätet. Texten vilar tungt på forskningsresultat och kan förhoppningsvis bli en rikslikare i den förvirrade debatten. På ett tydligt sätt förklaras grundläggande samband.

Nyttan av skogen är uppenbar. Landets totala klimatutsläpp motsvarar 52 miljoner ton koldioxid. Upptaget i skogen var 42 miljoner ton. Därmed är nettot 10 miljoner ton. Och det är den brukade skogen som gör mest nytta. Bra tillväxt binder mycket kol och träden används till klimatvänliga produkter.

Exempelvis är gödsling ett snabbt sätt att öka klimatnyttan. Visserligen leder tillverkningen av gödsel till ökade utsläpp, motsvarande 1,1 ton per hektar. Men den positiva effekten är att 20 ton kol binds in av träden. Med andra ord är det en enorm utväxling.

Hyggesfritt skogsbruk (blädning) är klart sämre för klimatet än trakthyggesbruk. Det beror dels på sämre tillväxt, exempelvis används inte förädlade plantor, och det blir många körningar med dieseldrivna maskiner för att plocka ut träden i flera omgångar.

Den tydliga slutsatsen av ett långt resonemang blir att aktivt brukade skogar, med växande virkesförråd, är bäst för klimatet. Passivitet är inte lösningen.

Och man kan förstås bruka med andra mål i sikte, exempelvis miljö och mångfald. En del reservat bör förstås lämnas orörda, men i flertalet fall kommer det att leda till att granen, eller något annat sekundärträd, tar över. Därför behövs brukande/skötsel för att främja naturvärden, allt från att frihugga gamla ekar till att rädda askträd.

Ackumulerad kunskap från ett kvarts årtusende ger råg i ryggen för ett aktivt brukande.

Pär Fornling

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen