ledare

Mest avgörande för hur barkborreskadorna utvecklas är vädret. Blir sommaren kall och våt, bör vi kunna se en vändning, hoppas Knut Persson.

Helt säkert är familjeskogsbrukare de främsta ambassadörerna för svenskt skogsbruk. Det finns all anledning att låta dem bli mer synliga i omvärlden, skriver Pär Fornling.

Det är märkligt att Sverige inte redan har en profilerad offentlig byggnad i trä, men det är inte för sent att börja bygga nu, skriver Knut Persson.

Om inte Sveaskog hittar och försvarar sin roll finns det risk för att bolaget säljs ut och berikar privata investerare, skriver Pär Fornling.

Två nya filmer om skogsbruk visar tydligt i hur olika världar debattörerna lever. Men glöm inte att skogen används till nödvändiga saker, påpekar Knut Persson i sin ledare.

Väldigt mycket i skogsbruket handlar just nu om destruktiva debatter. I stället behöver vi visioner och verktyg för att fortsätta utveckla skogsbruket och ta vara på möjligheterna, skriver Pär Fornling.

På längre sikt finns det inte någon tvekan om att efterfrågan på massaved är stor. Men det är fortfarande stor osäkerhet om betalningsförmågan för biobränslen, skriver Knut Persson.

De många konflikterna i skogsbruket handlar om hur skogen ska brukas, men i botten finns, trots allt, ett gemensamt, passionerat, förhållande till träd, skriver Pär Fornling i ledaren.

Det slår Land Skogsbruks ledarskribent Knut Persson fast.

”I flera av landets kommuner är minst vart femte arbetstillfälle kopplat till skogsbruket”

Land Skogsbruks ledarskribent om den politiska agendan i skogsutredningen.

Det rimliga vore att först formulera ett tillväxtmål för produktion och klimat, för att kunna väga detta mot avsättningar till naturvård.

Målen med svenskt skogsbruk borde vara handfasta för att öka produktion, mångfald och klimatnytta. Och att uppmuntra markägarna att förvalta den egna skogen, skriver Pär Fornling i sin ledare.

Det är självklart att skogsbruket måste ta ett stort ansvar för miljön i skogen. Men är miljömålen i Levande skogar i praktiken inte omöjliga att uppnå, frågar sig Knut Persson.

Aktivt brukade skogar, med växande virkesförråd, är bäst för klimatet. Passivitet är inte lösningen. Men man kan förstås bruka med andra mål i sikte, exempelvis miljö och mångfald, skriver Pär Fornling i sin ledare.

Trä som används till långsiktigt byggande minskar koldioxidhalten i luften. När trädet växer binder det koldioxid och om träet inte eldas upp eller ruttnar är koldioxiden borta under lång tid framåt, skriver Knut Persson.

Klimatförändringar ökar risken för skadedjursangrepp i skogen. Men varken industrin eller politikerna vill pröva nya trädslag. Medan klimatet blir varmare är frågan iskall, skriver Pär Fornling.

Det är bra att regeringen i årets budgetproposition startar ett skogsskadecentrum på Sveriges lantbruksuniversitet. Med tanke på att skadorna är så stora är det väl använda pengar, skriver Knut Persson i en ledare.

"Det finns knappast någon vilja att mötas i samtal".

Vår gällande grundlag är faktiskt en utmärkt utgångspunkt för äganderätten. För att inskränka skogsbruket krävs det väldokumenterade skäl och ägaren måste få ersättning, skriver Knut Persson i sin ledare.