ledare

Skogsägarnas odlarintresse borde peka brant uppåt, men då måste frågorna om produktion och odlarglädje komma i fokus. Skogsägarna förtjänar en politik med dessa frågor i fokus, skriver Pär Fornling.

Vi har vaggats in i tron att skogens tillgångar nästan är oändliga. Det stämmer inte, skriver Pär Fornling i sin ledare.

Det har varit stora förändringar både i produktsortiment och marknader under pandemin, men den totala produktionen har inte minskat. Det skriver Knut Persson i veckans ledare.

I ljuset av att skogen just nu växer långsammare blir det ännu viktigare att utveckla skogsbruket. Det skriver Knut Persson.

Skogens framtid balanserar på tre hjul. Problemet är att hjulen roterar olika fort, vilket ger en vinglig färd, skriver Pär Fornling och hänvisar till Skogsutredningen, Artskyddsförordningen och rättsprocesser.

Under de senaste åren har vi märkt en ökad insikt hos regering och myndigheter om att betesskadorna är helt oacceptabla. Men det är en mycket lång väg till mer godtagbara skador, skriver Knut Persson.

I skogen finns ganska många fenomen som håller på att bli etablerade sanningar trots att de vilar på en ganska lös grund. Överst på listan står nog hyggesfritt, skriver Pär Fornling.

All politik har sedan drygt två månader handlat om coronapandemin och dess följder. Det är helt naturligt, men innebär inte att de gamla frågorna, som stärkt äganderätt, får glömmas bort. Det skriver Knut Persson.

Grunden för äganderätten är förvisso stark, men enskilda tjänstemän missbrukar sin makt. Att hänvisa till att det "bara" är en inventering är rena dumheter, anser Pär Fornling.

Vildsvinen börjar bli ett allt större problem i skogen. Även om skador på jordbruksmark är en välkänd fråga har det inte alls varit samma fokus på skador i skogen, som visar sig vara förvånansvärt stora, skriver Knut Persson.

Att staten inte gör något åt granbarkborrarna i naturreservat skapar irritation och skador på grannarnas skog. Det minsta staten kan göra är att ersätta skadorna på grannfastigheterna fullt ut, anser Knut Persson.

Det är också något ruttet i hanteringen av rotröta, skriver Pär Fornling i veckans ledare.

Stora fall i BNP i stora delar av världen kommer att märkas i coronavirusets spår, varnar Knut Persson i sin ledare.

Det låter frestande att få betalt för koldioxiden träden binder, men det väcker en del frågor. Vad händer exempelvis vid en skogsbrand, när allt inbundet kol frigörs? Det undrar Pär Fornling.

Skogsindustrin är mycket robust. På kort sikt kommer fabrikerna därför att köra på, den största risken är att det blir så många sjuka att det blir personalbrist. Det spår Knut Persson.

Den svenska statens hantering av nyckelbiotoper liknar allt mer en skandal och störst ansvar för situationen har regeringen, skriver Knut Persson i sin ledare.

Det är svårt att se ett enda argument för att bromsa den skogsägare som vill välja poppel eller hybridasp i stället för barrträd. Det skriver Pär Fornling i sin ledare.

Ur klimatsynpunkt är det en fördel om en större del av tillväxten i skogen kan komma till användning. Finns biomassan kvar i skogen bryts den ner och koldioxiden som lagrats släpps ut.