ledare

Utan det öppet kritiska Miljöpartiet i regeringen kan svenskt skogsbruk i framtiden förhoppningsvis hanteras bättre. Skogen finns definitivt med på agendan inför valet i höst, skriver Ester Hertegård.

Utmaningen för politiken är se möjligheterna och formulera tydliga och inspirerande mål. Det aktiva skogsbruket behöver uppmuntran och visioner, skriver Pär Fornling.

Hur länge ska den orimliga svartmålningen av trakthyggesbruket få fortsätta? Och hur mycket skog, arbetstillfällen och förnybar råvara hinner förloras under tiden, undrar Ester Hertegård.

Det finns anledning för skogsägarna att vara optimistiska om framtiden. Trots osäker politik och skogsdebatten är skogen en mycket viktig del i klimatarbetet, skriver Knut Persson.

De naturvårdsträd som lämnas vid avverkningar betyder mycket för mångfalden och är bevis för att det både går att bruka skog och skapa biologisk mångfald, skriver Pär Fornling.

Det är tydligt att vi inte har tillräcklig kunskap för att bedöma hur granbarkborreskadorna utvecklas. Men det finns inte mycket som tyder på att de blir mindre nästa år, skriver Knut Persson.

Med optimistiska familjeskogsägare som ges chans att utvecklas kommer svensk skogsnäring inte bara överleva, utan även frodas i framtiden. Det skriver Ester Hertegård.

Det är en bra skogsproposition som ligger på riksdagens bord. Men det är inget imponerande dokument och kan i delar tolkas hur som helst, skriver Pär Fornling.

Frivillighet ska vara grunden när skog skyddas och markägaren ska kompenseras för de inskränkningar som görs. Överenskommelsen om skogspolitiken ger en bra grund för det, skriver Knut Persson.

Vissa verkar vilja porträttera situationen i skogen som korrupt gerillastyrd. Medan den skogsvård som familjeskogsbrukare byggt kompetens kring i 100 år kastas överbord, tycker Ester Hertegård.

Skogsdebatten borde handla om framtiden för skogen, men i stället verkar många vara fixerade på hur det var förr, skriver Pär Fornling.

Det finns en paradox i skogsbruket som är väl känd för skogsägare, men ofta bortglömd i den allmänna debatten. De flesta skogsägare ser inte sin skog bara som en produktion utan vill också värna naturen, skriver Knut Persson.

I skogsdebatten matchas brukad skog mot reservat i skogsdebatten, två extrema ytterligheter. Det är trist, för den som tittar på vad som hände för några årtionden sedan, märker en rad positiva förändringar, skriver Pär Fornling.

Skogen har seglat upp som en hetare politisk fråga än någonsin. Det är tråkigt att public service-företaget SVT gör sig till part i den debatten, skriver Ester Hertegård.

Att skogen gått från den viktigaste resursen till ett problem är en av de mest nedslående saker som hänt under senare år. Ibland känns det som att vi lever i en låtsasvärld där fakta har allt mindre betydelse, skriver Knut Persson.

I Vetenskapens världs programserie ”Slaget om skogen” målas kampen upp mellan en stor och rik skogsindustri och väna miljöorganisationer. 300 000 familjeskogsägare glöms helt bort, skriver Ester Hertegård.

Allmänheten behöver komma ut och upptäcka skogens sociala värden med egna ögon. Det gäller även miljöministern, vilken uppenbarligen lever i villfarelsen att det krävs reservat för att idka friluftsliv, skriver Pär Fornling.

Skogsägarna behöver fundera över den politiska utvecklingen både i EU och Sverige. Men även vad man kan göra för att bättre hänga med i prisuppgångar på förädlade skogsprodukter, skriver Knut Persson.

Det behövs ett annat tilltal, nya vägar och ödmjukhet för att skogsnäringen ska nå ut till allmänheten i debatten, skriver Pär Fornling i sin ledare.

Att åtminstone fördubbla anslagen till förädling är en väldigt billig investering för klimatet, skriver Per Fornling i veckans ledare.