ledare

Det har varit ett turbulent halvår för skogsnäringen. Under sommaren finns anledning att fundera över vad som gick fel under våren och hämta krafter inför en krävande höst, skriver Per Fornling i veckans ledare.

Det vi gör i dag för att mota skadegörarna fungerar inte. Vi måste snabbt komma ner till betydligt lägre skadenivåer, konstaterar Knut Persson.

Att räkna antal hektar som ägs av män i jämförelse med kvinnor är ett mycket trubbigt mått på jämställdhet i skogsbranschen. Att öka toleransen för en mångfald av olika typer av skogsbrukare är ett bättre sätt att värna trivsel i sektorn. Oavsett könstillhörighet, skriver Ester Hertegård.

Det finns massor att göra för att få bättre föryngringar, vilket är en förutsättning för att få skog med växtkraft och bästa klimatnytta, skriver Pär Fornling.

Men med den extrema prisuppgången på marknaden för sågade trävaror borde det finnas goda möjligheter att höja timmerpriserna rejält, skriver Knut Persson i ledaren.

Ena sidan i skogsdebatten ger en falsk bild av vilka motståndarna är. Det finns ingen som förespråkar att all Sveriges skog ska bestå av granar i krattade rader, men kanske behövs en sådan företrädare för att slutsatsen ska landa i ett rimligt mellanting, skriver Ester Hertegård.

Ett ansvarsfullt förvaltande av skogen är inte att vända ryggen till, bilda reservat, och hoppas på det bästa. Ansvaret är att vilja något oavsett om det handlar om Oavsett om det handlar om att få fram råvara, maximal mångfald eller klimatnytta, skriver Pär Fornling.

Svenskt skogsbruk får lägga mycket kraft på att debattera och försöka bilda opinion. Men mot de olagliga aktioner som drabbat skogsbruket på senare tid krävs full uppbackning och stöd från polis och politiker, skriver Knut Persson.

Samtidigt som de svenska pappersbruken stängs växer det fram nya användningsområden för papper. Skogsindustrin har aldrig stått stilla i utvecklingen, skriver Ester Hertegård i en ledare.

Förädling handlar om bättre tillväxt, högre kvalité och anpassning till ett förändrat klimat. Allt det här är gott och väl, men det finns mer att önska, skriver Pär Fornling.

Möjligheten att för skogsägaren att bestämma själv kommer att stärka skogsnäringen och bli viktigare än eventuella nackdelar från de få som kommer att sköta skogen sämre, skriver Knut Persson.

Att värna kulturlämningar är ett av miljömålen i skogspolitiken, men det verkar helt bortglömt. Det är inte heller något miljörörelsen nämner eller låtsas om, skriver Pär Fornling.

Det nämns aldrig i debatten vad som på ett mer miljövänligt sätt ska kunna ersätta trä, papper, kartong och bränsle. Det blir nästan hopplöst att diskutera skogens miljöfrågor om en del anser att allting vi gör av skogen inte behövs, skriver Knut Persson.

Nyligen kom rapporten "Skogens biologiska mångfald - om arter miljöarbete och statistik". Den visar att mycket går åt rätt håll och nu börjar vi se resultat - om vi vill, skriver Pär Fornling.

Relativt kortvariga prisförändringar har inte någon betydelse för hur skogen sköts långsiktigt. Men skulle prisändringarna bli mer bestående är det värt att fundera över vad det skulle betyda, skriver Knut Persson.

Läget i skogspolitiken har nog aldrig varit så osäkert som nu. Därför är det viktigt att allmänheten kommer ut i skogen och bildar sig en egen uppfattning av den, skriver Pär Fornling.

Mest avgörande för hur barkborreskadorna utvecklas är vädret. Blir sommaren kall och våt, bör vi kunna se en vändning, hoppas Knut Persson.

Helt säkert är familjeskogsbrukare de främsta ambassadörerna för svenskt skogsbruk. Det finns all anledning att låta dem bli mer synliga i omvärlden, skriver Pär Fornling.

Det är märkligt att Sverige inte redan har en profilerad offentlig byggnad i trä, men det är inte för sent att börja bygga nu, skriver Knut Persson.

Om inte Sveaskog hittar och försvarar sin roll finns det risk för att bolaget säljs ut och berikar privata investerare, skriver Pär Fornling.