ledare

Att värna kulturlämningar är ett av miljömålen i skogspolitiken, men det verkar helt bortglömt. Det är inte heller något miljörörelsen nämner eller låtsas om, skriver Pär Fornling.

Det nämns aldrig i debatten vad som på ett mer miljövänligt sätt ska kunna ersätta trä, papper, kartong och bränsle. Det blir nästan hopplöst att diskutera skogens miljöfrågor om en del anser att allting vi gör av skogen inte behövs, skriver Knut Persson.

Nyligen kom rapporten "Skogens biologiska mångfald - om arter miljöarbete och statistik". Den visar att mycket går åt rätt håll och nu börjar vi se resultat - om vi vill, skriver Pär Fornling.

Relativt kortvariga prisförändringar har inte någon betydelse för hur skogen sköts långsiktigt. Men skulle prisändringarna bli mer bestående är det värt att fundera över vad det skulle betyda, skriver Knut Persson.

Läget i skogspolitiken har nog aldrig varit så osäkert som nu. Därför är det viktigt att allmänheten kommer ut i skogen och bildar sig en egen uppfattning av den, skriver Pär Fornling.

Mest avgörande för hur barkborreskadorna utvecklas är vädret. Blir sommaren kall och våt, bör vi kunna se en vändning, hoppas Knut Persson.

Helt säkert är familjeskogsbrukare de främsta ambassadörerna för svenskt skogsbruk. Det finns all anledning att låta dem bli mer synliga i omvärlden, skriver Pär Fornling.

Det är märkligt att Sverige inte redan har en profilerad offentlig byggnad i trä, men det är inte för sent att börja bygga nu, skriver Knut Persson.

Om inte Sveaskog hittar och försvarar sin roll finns det risk för att bolaget säljs ut och berikar privata investerare, skriver Pär Fornling.

Två nya filmer om skogsbruk visar tydligt i hur olika världar debattörerna lever. Men glöm inte att skogen används till nödvändiga saker, påpekar Knut Persson i sin ledare.

Väldigt mycket i skogsbruket handlar just nu om destruktiva debatter. I stället behöver vi visioner och verktyg för att fortsätta utveckla skogsbruket och ta vara på möjligheterna, skriver Pär Fornling.

På längre sikt finns det inte någon tvekan om att efterfrågan på massaved är stor. Men det är fortfarande stor osäkerhet om betalningsförmågan för biobränslen, skriver Knut Persson.

De många konflikterna i skogsbruket handlar om hur skogen ska brukas, men i botten finns, trots allt, ett gemensamt, passionerat, förhållande till träd, skriver Pär Fornling i ledaren.

Det slår Land Skogsbruks ledarskribent Knut Persson fast.

”I flera av landets kommuner är minst vart femte arbetstillfälle kopplat till skogsbruket”

Land Skogsbruks ledarskribent om den politiska agendan i skogsutredningen.

Det rimliga vore att först formulera ett tillväxtmål för produktion och klimat, för att kunna väga detta mot avsättningar till naturvård.

Målen med svenskt skogsbruk borde vara handfasta för att öka produktion, mångfald och klimatnytta. Och att uppmuntra markägarna att förvalta den egna skogen, skriver Pär Fornling i sin ledare.

Det är självklart att skogsbruket måste ta ett stort ansvar för miljön i skogen. Men är miljömålen i Levande skogar i praktiken inte omöjliga att uppnå, frågar sig Knut Persson.

Aktivt brukade skogar, med växande virkesförråd, är bäst för klimatet. Passivitet är inte lösningen. Men man kan förstås bruka med andra mål i sikte, exempelvis miljö och mångfald, skriver Pär Fornling i sin ledare.