ledare

Kanske var vi ”för duktiga” på att dika ut våtmarker under tidigt 1900-tal, men det finns en risk i att bli för duktig åt andra hållet nu, skriver Ester Hertegård.

Oftast är det möjligt att ha förståelse för alla argument i en debatt. Men när EU torpederar bioenergi är det bortom logik och sans, skriver Pär Fornling.

En generell erfarenhet från hela världen och alla olika sektorer är att det som inte har någon tydlig ägare inte värdesätts och därför sköts sämre, skriver Knut Persson apropå svenskt skogsägande.

Förvirring och osäkerhet gynnar byråkrati men hämmar entusiasmen och utvecklingen av skogsbruket. För att komma någonstans behövs en handfull tydliga och mätbara mål, skriver Pär Fornling.

Om skogen i framtiden ska kunna spela en ännu större roll behöver den växa ännu mer. Att öka tillväxten måste därför bli fokus i skogsdebatten, skriver Knut Persson.

Det är svårt att vänja sig vid absurditeten i de parallella verkligheter som närmast cementerats i svensk skogsdebatt, skriver Ester Hertegård.

Skogen är en av Sveriges största tillgångar framåt. Inte bara i klimatomställningen utan i hög grad som en allt värdefullare råvara till nya smarta användningsområden, skriver Knut Persson.

Under överskådlig tid förblir tall och gran ryggraden i svenskt skogsbruk, men man kan inte blunda för hoten med ett förändrat klimat. Riskspridning är bra, skriver Pär Fornling.

Fokus har legat fel i debatten om skogen under ganska lång tid. Det handlar inte om att minska avverkningarna utan om att de måste öka. Och då måste tillväxten öka, skriver Knut Persson.

Regeringens proposition gick igenom när Skogsutredningen klubbades i riksdagen. Det skickar en signal till Skogssverige om hur viktig äganderätten är, skriver Ester Hertegård.

Det behövs en mental omställning och vilja för att ta tillvara på skogens potential som biodrivmedel. Kunskapen är nämligen inte problemet, skriver Pär Fornling.

Gran som huvudplanta på mager mark ska inte längre anses vara godkänd föryngring. Skogsstyrelsens nya föreskrifter gör att skogsägare troligen får betala ett högt pris kommande år, skriver Ester Hertegård.

Massiv vedhuggning gjorde att vi klarade energikrisen under beredskapsåren. På köpet lades grunden till dagens fina skogstillstånd genom att vedhuggarna gallrade skogen, skriver Pär Fornling.

En vandring i skogen kan vara ett bra sätt att få en välbehövlig motvikt till den ständigt pågående krigsrapporteringen, skriver Knut Persson.

Förhoppningsvis faller den verklighetsfrånvända versionen av artdirektivet snart på sin egen orimlighet. Men det är ändå tråkigt att det gång på gång tillåts bli lekstuga kring svenskt skogsbruk, skriver Ester Hertegård.

Medan vi bemöter varje ny skogsfråga i Bryssel med att EU inte ska syssla med skog händer det i alla fall. Politiken och lobbyarbetet att hålla skogen utanför har uppenbarligen misslyckats, skriver Pär Fornling.

Stora Enso fördubblade vinsten, SCA fördubblade drygt sitt resultat, Billerud Korsnäs nästan tredubblade resultat. Men under samma period steg sågtimmerpriset med nio procent medan massavedspriserna sjönk med fem procent, skriver Knut Persson.

Ett mått på om det finns en agenda bakom journalistiken är vad som publiceras. Ett annat minst lika viktigt mått är vad som inte publiceras, skriver Ester Hertegård.

Det är roligt att höra hur Södras nye medlemschef Henrik Andersson, med en lång karriär inom Ikea, talar om styrkan i det kooperativa företaget, skriver Pär Fornling.

Staten gör verkligen inte den här övergången till biobränslen smidig. Det vore rimligt att det inte utgick energiskatt och koldioxidavgift på biobränsledelen, men så är det inte, konstaterar Knut Persson.