ledare

Med optimistiska familjeskogsägare som ges chans att utvecklas kommer svensk skogsnäring inte bara överleva, utan även frodas i framtiden. Det skriver Ester Hertegård.

Det är en bra skogsproposition som ligger på riksdagens bord. Men det är inget imponerande dokument och kan i delar tolkas hur som helst, skriver Pär Fornling.

Frivillighet ska vara grunden när skog skyddas och markägaren ska kompenseras för de inskränkningar som görs. Överenskommelsen om skogspolitiken ger en bra grund för det, skriver Knut Persson.

Vissa verkar vilja porträttera situationen i skogen som korrupt gerillastyrd. Medan den skogsvård som familjeskogsbrukare byggt kompetens kring i 100 år kastas överbord, tycker Ester Hertegård.

Skogsdebatten borde handla om framtiden för skogen, men i stället verkar många vara fixerade på hur det var förr, skriver Pär Fornling.

Det finns en paradox i skogsbruket som är väl känd för skogsägare, men ofta bortglömd i den allmänna debatten. De flesta skogsägare ser inte sin skog bara som en produktion utan vill också värna naturen, skriver Knut Persson.

I skogsdebatten matchas brukad skog mot reservat i skogsdebatten, två extrema ytterligheter. Det är trist, för den som tittar på vad som hände för några årtionden sedan, märker en rad positiva förändringar, skriver Pär Fornling.

Skogen har seglat upp som en hetare politisk fråga än någonsin. Det är tråkigt att public service-företaget SVT gör sig till part i den debatten, skriver Ester Hertegård.

Att skogen gått från den viktigaste resursen till ett problem är en av de mest nedslående saker som hänt under senare år. Ibland känns det som att vi lever i en låtsasvärld där fakta har allt mindre betydelse, skriver Knut Persson.

I Vetenskapens världs programserie ”Slaget om skogen” målas kampen upp mellan en stor och rik skogsindustri och väna miljöorganisationer. 300 000 familjeskogsägare glöms helt bort, skriver Ester Hertegård.

Allmänheten behöver komma ut och upptäcka skogens sociala värden med egna ögon. Det gäller även miljöministern, vilken uppenbarligen lever i villfarelsen att det krävs reservat för att idka friluftsliv, skriver Pär Fornling.

Skogsägarna behöver fundera över den politiska utvecklingen både i EU och Sverige. Men även vad man kan göra för att bättre hänga med i prisuppgångar på förädlade skogsprodukter, skriver Knut Persson.

Det behövs ett annat tilltal, nya vägar och ödmjukhet för att skogsnäringen ska nå ut till allmänheten i debatten, skriver Pär Fornling i sin ledare.

Att åtminstone fördubbla anslagen till förädling är en väldigt billig investering för klimatet, skriver Per Fornling i veckans ledare.

"Om brukandet minskar så minskar skogens klimatnytta. Det gör motståndet mot skogsbruket till en stor klimatbov", skriver Ester Hertegård i veckans ledare.

För svenskt skogsbruk är bekymret att Sverige företräds av en miljöminister som tycker att begränsningarna är bra och inte vill ändra så mycket, skriver Knut Persson i veckans ledare.

Frågan om bioenergi har drabbats av tunnelseende, skriver Per Fornling i veckans ledare.

Skogen ger arbete och inkomst inte bara åt skogsägarna, utan kan indirekt vara en förutsättning för att det finns kvar en livsmedelshandlare och en mack, skriver Knut Persson i veckans ledare.

Det har varit ett turbulent halvår för skogsnäringen. Under sommaren finns anledning att fundera över vad som gick fel under våren och hämta krafter inför en krävande höst, skriver Per Fornling i veckans ledare.

Det vi gör i dag för att mota skadegörarna fungerar inte. Vi måste snabbt komma ner till betydligt lägre skadenivåer, konstaterar Knut Persson.