ledare

Målen med svenskt skogsbruk borde vara handfasta för att öka produktion, mångfald och klimatnytta. Och att uppmuntra markägarna att förvalta den egna skogen, skriver Pär Fornling i sin ledare.

Det är självklart att skogsbruket måste ta ett stort ansvar för miljön i skogen. Men är miljömålen i Levande skogar i praktiken inte omöjliga att uppnå, frågar sig Knut Persson.

Aktivt brukade skogar, med växande virkesförråd, är bäst för klimatet. Passivitet är inte lösningen. Men man kan förstås bruka med andra mål i sikte, exempelvis miljö och mångfald, skriver Pär Fornling i sin ledare.

Trä som används till långsiktigt byggande minskar koldioxidhalten i luften. När trädet växer binder det koldioxid och om träet inte eldas upp eller ruttnar är koldioxiden borta under lång tid framåt, skriver Knut Persson.

Klimatförändringar ökar risken för skadedjursangrepp i skogen. Men varken industrin eller politikerna vill pröva nya trädslag. Medan klimatet blir varmare är frågan iskall, skriver Pär Fornling.

Det är bra att regeringen i årets budgetproposition startar ett skogsskadecentrum på Sveriges lantbruksuniversitet. Med tanke på att skadorna är så stora är det väl använda pengar, skriver Knut Persson i en ledare.

"Det finns knappast någon vilja att mötas i samtal".

Vår gällande grundlag är faktiskt en utmärkt utgångspunkt för äganderätten. För att inskränka skogsbruket krävs det väldokumenterade skäl och ägaren måste få ersättning, skriver Knut Persson i sin ledare.

Aktiva åtgärder för en effektiv naturvård är något helt annat än att passivt bilda reservat. Det handlar om mesta möjliga nytta på minsta möjliga hektar. Här behövs uppfinningsrikedom och forskning för att hitta rätt, skriver Pär Fornling.

Risken är stor att det blir fortsatt famlande i mörker när Skogsutredning 2019 kommer om några månader, tror Pär Fornling.

En stor risk när staten detaljreglerar skogsbruket är att det blir en likriktning. Det är extra farligt i en tid när vi inte riktigt vet vad som är mest gångbart om 50 eller 100 år, skriver Knut Persson.

Skogsägarnas odlarintresse borde peka brant uppåt, men då måste frågorna om produktion och odlarglädje komma i fokus. Skogsägarna förtjänar en politik med dessa frågor i fokus, skriver Pär Fornling.

Vi har vaggats in i tron att skogens tillgångar nästan är oändliga. Det stämmer inte, skriver Pär Fornling i sin ledare.

Det har varit stora förändringar både i produktsortiment och marknader under pandemin, men den totala produktionen har inte minskat. Det skriver Knut Persson i veckans ledare.

I ljuset av att skogen just nu växer långsammare blir det ännu viktigare att utveckla skogsbruket. Det skriver Knut Persson.

Skogens framtid balanserar på tre hjul. Problemet är att hjulen roterar olika fort, vilket ger en vinglig färd, skriver Pär Fornling och hänvisar till Skogsutredningen, Artskyddsförordningen och rättsprocesser.

Under de senaste åren har vi märkt en ökad insikt hos regering och myndigheter om att betesskadorna är helt oacceptabla. Men det är en mycket lång väg till mer godtagbara skador, skriver Knut Persson.

I skogen finns ganska många fenomen som håller på att bli etablerade sanningar trots att de vilar på en ganska lös grund. Överst på listan står nog hyggesfritt, skriver Pär Fornling.

All politik har sedan drygt två månader handlat om coronapandemin och dess följder. Det är helt naturligt, men innebär inte att de gamla frågorna, som stärkt äganderätt, får glömmas bort. Det skriver Knut Persson.