Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 28 februari

Visionerna för skogen måste vara större

Att använda skogen borde vara den självklara grunden. Inte att se svenska skogen som en buffertlösning för att man ska kunna fortsätta köra bil på fossila bränslen i Europa, Torgny Persson, Skogsindustrierna.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Torgny Persson, innovations- och forskningsdirektör, Skogsindustrierna.
Torgny Persson, innovations- och forskningsdirektör, Skogsindustrierna.

För en tid sedan besökte jag en god vän i Orsa. Det var härligt att få staka fram på skidor i ett riktigt vinterlandskap. Vägen mellan Stockholm och Orsa, liksom utmed skidspåren, kantades av skog – en av vårt lands viktigaste naturtillgångar.

Nyligen modererade jag en konferens om skoglig och skogsindustriell forskning. Där, och i flera andra sammanhang, konstateras att vi har ett viktigt år framför oss. Flera beslut inom EU som kommer påverka vår näring väntar.

EUs skärpta utsläppsmål innebär att 2030 ska nettoutsläppen av koldioxid ha minskat med minst 55 procent från 1990 års nivåer. EU-kommissionen har en önskan om att den svenska skogen 2030 ska ta upp 47,3 miljoner ton koldioxid. Det är en stor ökning, då dagens upptag är cirka 35 miljoner ton.

Olika idéer för lösningar presenteras. Ekonomiprofessor Runar Brännlund vid Umeå universitet har lanserat idén om ett nollsummespel som skulle ge skogsägaren bidrag för att låta skogen stå kvar. I förslaget skulle ägaren få betalt för tillväxten. När skogen tas ut beskattas den biomassa som inte längre binds. Så beskrevs förslaget förenklat i Dagens Industri 18 januari i år. Men stakar detta oss inte rakt in i ett sidospår till det verkliga målet? Och kommer klimateffekten att bli rättvisande?

En aktivt brukad skog tar långsiktigt upp mer koldioxid än en obrukad. En obrukad skog kan ta upp koldioxid för stunden, men efter en tid åldras skogen, växer långsammare, börjar brytas ned och släpper ifrån sig koldioxid igen.

På Skogsindustriernas konferens lyfte forskaren Tomas Lundmark, SLU, att det finns två synsätt på hur skogen gör klimatnytta. Ett ser skogen som en kolsänka och buffert för andra verksamheters utsläpp. Det andra är att skogen för att skapa klimatnytta bör få brukas och användas till förnybara produkter för att minska vårt fossilberoende.

För att nå klimatmålen behöver vi följa det spår som ger bäst effekt. Vi behöver få politiker i Sverige och EU att se större visioner. Nya lösningar och resurseffektiva processer skapar möjligheter. I framtiden kanske vi både kan ha koldioxidfri produktion och använda koldioxid till nya produkter.

Att använda skogen borde vara den självklara grunden. Inte att se svenska skogen som en buffertlösning för att man ska kunna fortsätta köra bil på fossila bränslen i Europa. Genom forskning om nya lösningar kan vi ta visioner och möjligheter vidare – för största möjliga klimatvinst.

Torgny Persson, innovations- och forskningsdirektör, Skogsindustrierna.

LÄS MER: Ställ inte miljö och lönsamhet mot varandra

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen