Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 17 mars

”Vi behöver ett nytt synsätt på biologisk mångfald”

Den senaste tiden har skogsbruket angripits hårt av dem som påstår att vi inte klarar den biologiska mångfalden. Jag har tidigare skrivit om FNs globala mål - ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet - och tycker det är en bra utgångspunkt.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.
Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna. FOTO: Istock

Vi måste kunna hantera målkonflikter och jag funderar mycket på hur skogsbruket ska ta sig an den biologiska mångfalden på ett ännu bättre sätt. Inte för att jag delar den bild kritikerna målar upp, utan för att vi alltid ska fundera på vad som kan göras bättre. Dessutom förväntar sig våra kunder ute i världen att vi klarar den biologiska mångfalden.

Med det som bakgrund ser jag tre områden som vi behöver arbeta med:

Vi måste få till ett ändrat synsätt. Hittills har det handlat väldigt mycket om att bevara exakt den biologiska mångfald som finns på en plats. Jag är övertygad om att vi måste bevara en lika rik men föränderlig biologisk mångfald i tid och rum. Förändring är naturlig och sammansättningen av arter har alltid varierat över tid. Idag läser vi i princip bara av minskningar men tar aldrig hänsyn till det som ökar.

Det andra vi behöver få till är en ändring kring hur vi använder ”rödlistan”. En art kan komma in på listan av olika anledningar, till exempel för att det är en ovanlig art med en liten population. Ett annat skäl är att en art minskar över tid. Vid en första påsyn kan man tycka att båda dessa kriterier är helt okej, men om man tittar på artsammansättningen i landskapet är det naturligt att det finns relativt få arter med många individer och ett stort antal arter med få individer. När vi då säger att alla arter ska ha en god bevarandestatus och tolkar det som att alla arter ska finnas i stor mängd påstår jag att det varken är möjligt eller önskvärt.

Det andra kriteriet för att en art kommer in på rödlistan om den minskar kan också bli orimligt eftersom det inte tar hänsyn till hur mycket arten kan ha ökat strax före minskningen. Exempelvis har älgen varit aktuell för rödlistan. Den ökade extremt under flera decennier för att nu minska lite…

För det tredje kommer vi att på något sätt behöva mäta den biologiska mångfalden över tid och rum. I riksskogstaxeringen har vi ett utomordentligt bra material som säkert kan utvecklas kring vilka miljöer och substrat som finns i landskapet. Men vi kommer också att behöva utveckla metoder liknande svensk fågeltaxering för att till exempel följa ett antal nyckelarter.

Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna

LÄS MER: Tänk på att vår skog används till nödvändiga sakerLÄS MER: Mer betalt för sämre virke gynnar klimatet

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen