Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 14 januari 2018

Vem tar kostnaderna för vädret?

Det pratas om att stormar och extrem nederbörd är något som vi måste vänja oss vid, men vem ska ta kostnaderna för dem? Det skriver Ida Oderstål i veckans krönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Ida Oderstål, skogsägare och skogsentreprenör.
Ida Oderstål, skogsägare och skogsentreprenör.

Nu har vi ett snödjup på över en meter i skogen. Förutom att det går åt väldigt mycket bränsle för maskinerna att ta sig fram är även trädens grenar nedtyngda av enorma snömängder. När skördaren sätter aggregatet mot trädstammen och griper tag tar det ca 5 sekunder innan snön rasat ner till marken och föraren kan avgöra vad det är han har framför sig. Bara att vänta på att snön ska rasa ner från grenarna gör att produktionen sänks med närmare 20 träd i timmen.

Jag såg ett videoklipp i Facebookgruppen ”Vi som är skogsmaskinförare” häromdagen. Det var en skotarförare från södra Sverige som filmat med sin mobil när han stack ner en 4 meters stock rakt ner i marken mellan två virkeshögar. Det fanns inget motstånd över huvud taget och förmodligen hade han kunnat sticka ner en ännu längre stock utan bekymmer. I övrigt såg det ut som en jättefin gallring, men uppenbarligen var marken mer vattensjuk än vad både markägare, planerare och skördarförare kunnat ana.

Till viss del blir vi entreprenörer kompenserade för olika terräng- och väderförhållanden. För markägaren blir det alltså en ökad kostnad en sådan här vinter jämfört med om man valt att avverka under optimala förhållanden, men självklart blir även vi drabbade. Första vardagen efter nyår fick mina gubbar lämna bilen och plumsa till fots närmare en kilometer för att ta sig fram till maskinerna då plogbilen inte hunnit dit. Den promenaden var säkert inte ohälsosam för gubbarna men tiden kan jag inte fakturera vare sig markägaren eller virkesköparen.

Mycket snö är kostsamt för samhället.

Mycket regn kostar även det. Vägar måste förstärkas, trummor måste bytas, skotsträckorna och bränsleåtgången ökar, det behövs investeringar i bärande band, mer ris måste köras ut i körstråken med mera.

Det pratas om att stormar och extrem nederbörd är något som vi måste vänja oss vid, men vem ska ta kostnaderna för dem? Hitintills är det markägarna och entreprenörerna som fått ta de direkta konsekvenserna men ska det vara så? Det är väl inte vi som bär det yttersta ansvaret för vädret? Ska det inte gå att hitta någon ansvarig person, någon politiker, näringslivstopp eller tjänsteman att ställa till svar?

Ida Oderstål

Skogsägare, skogsentreprenör

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen