Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 1 juni

Vem ska förvalta den privata skogen i framtiden?

I framtiden spås fler och fler skogsägare bo längre från sin fastighet. Vem ska då förvalta Sveriges privatägda skogar, undrar Marit Bohlin i sin krönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Marit Bohlin skriver krönikor i Land Skogsbruk.
Marit Bohlin skriver krönikor i Land Skogsbruk. FOTO: Lasse Hejdenberg

Förvaltning av skog är i dag en tjänst som fler och fler, både skogsbolag och skogsägarföreningar, erbjuder. Anledningen är säkerligen att fler och fler skogsägare inte bor på eller nära sin fastighet längre. Dock tror jag att de flesta skogsägare har koll på hur deras skog ser ut eller i alla fall vad som ska göras.

Därför tror jag att det oftast är skogsägaren själv som hör av sig till ett bolag eller en förening med önskemål om exempelvis avverkning.

Det finns naturligtvis avverkningar och annan skogsvård som sker på andra sätt, men mitt resonemang handlar om förvaltningen. I och med att skogsägaren vet vad hen vill få gjort så är en stor del av förvaltningen redan gjord. Hen kanske också varit ute och planerat vad som ska göras och hur. Det är således lätt för ett bolag eller en förening att ta sig an ett sådant uppdrag, då det stora jobbet redan är gjort.

I framtiden spås fler och fler skogsägare bo längre från sin fastighet. Vem ska då förvalta Sveriges privatägda skogar? Som det ser ut idag finns inte den typen av organisation hos befintliga bolag eller föreningar. Sakta ökar tjänsten förvaltning, men till vilken kostnad? Skog idag har en låg avkastning i relation till dess värde. Hur blir avkastningen för dem som köper förvaltning och hur kommer skogarna att se ut i framtiden?

Jag har skrivit det tidigare, men jag värnar verkligen om avkastningen och lönsamheten i skogen. Den måste bli bättre och framförallt måste frågan upp på bordet. Det talas väldigt lite om det, men väldigt mycket om skogen som en del av lösningen i klimatfrågan.

Vi måste våga ta även i de ämnen som är svåra. Det är samma sak med naturvård och biologisk mångfald. Skogsbolag och skogsägarföreningar proklamerar gärna hur hållbart skogsbruket är, medan kritiker menar att de sista orörda skogarna måste räddas.

Jag ser aldrig någon förklaring eller något försök från skogsbruket att försöka närma sig kritikerna, utan debatten handlar om vem som har rätt eller fel. Om jag själv har svårt att hänga med som är född och uppvuxen i skogen, och dessutom med en 5-årig skogsutbildning, vad har då allmänheten?

Jag fick nyligen frågan nyligen från en styrelsekompis om just ”gammelskogar och myten kring skogsbruk”. Vad ska jag svara? Jag kan bara utgå från mig själv och vårt skogsbruk, men hur bemöter jag kritiken om förlorad biologisk mångfald? Nej, det är dags att ta tag i de svåra frågorna också.

Marit Bohlin,

Blivande skogsägare, LRF Ungdomen

LÄS MER: Marit Bolin: ”Vill ha friheten att göra det jag vill – även kvinnor använder motorsåg och kör skogsmaskin”

Relaterade artiklar

Till toppen