Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 19 november

Vad innebär skogsbruk 2.0?

”Hur kan vi ytterligare minska riskerna och få en bättre lönsamhet med klimatnytta? Kanske med en sorts skogsbruk 2.0?”. Det skriver Leif Öster, skogsägare och turismföretagare i veckans skogskrönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Leif Öster, skogsägare och turismföretagare.
Leif Öster, skogsägare och turismföretagare. FOTO: IStock

En väldigt bra sak med skog är den relativt låga ekonomiska risken. De flesta andra investeringar brukar innebära att en hög avkastning även innebär en hög risk. I skogen är det precis tvärtom. Hög avkastning och värdeökning får vi genom tillväxt i livskraftiga skogar, vilket normalt ger en låg ekonomisk risk.

Här är en modell: Jag har en god vän som röjer hårt och skapar blandskogar. Med röjningen får han växtkraftiga vitala skogar för maximal tillväxt och värde. Men han gallrar inte sin skog därefter. Han slipper då stickvägar som tar bort produktionsytor. Behöver han pengar belånar han skogen till mycket lägre ränta än vad träden växer. Förmodligen är han därmed också en klimathjälte som borde ersättas. När skogen är 50 år ska han besluta om han ska planera för slutavverkning eller överhålla skogen för mer virkesvolym. Är detta framtidens skogsbruk

Med stigande fastighetspriser och sjunkande avverkningsnetto förändras ekonomiska fundament. Men vem berättar för osäkra skogsägare att avverkningar ofta sänker värdet på fastigheten med större belopp än vad skogsägaren får betalt för virket? Många inspektorer och virkesköpare ser sig som mäklare mellan en köpare och säljare av virke. Kanske krävs en ny mäklarlag för skogens virkesköpare på samma sätt som för bostäder? Där virkesköparen är skyldig att redogöra för alla ekonomiska konsekvenser.

Apropå lönsamhet för landets skogsägare: Alla vet att vi gör en enorm klimatnytta när vi bygger upp virkesförråd. Nu diskuteras koldioxidavskiljning och lagring, så kallad Carbon Capture and Storage, CCS. Tekniken passar bra för att reducera punktvisa stora koldioxidutsläpp från exempelvis en industri. Verkar vara en bra idé om det bara inte motiverar fortsatt fossil användning. Det föreslås att CCS-företag ska få 1000 kronor per ton lagrat kol som bidrag. Just nivån 1000 kronor per ton lagrat kol är intressant. Landets skogsägare och jordbrukare borde kanske få samma ersättning för den stora klimatnytta vi gör. Landets 317 000 skogsägare äger miljontals väl fungerande kollagringsmaskiner i skogarna. De kallas träd. Någon smart konsult kan få konstruera en praktisk modell för beräkning av årlig nettouppbyggnad. Så när ska svenska skogsägare börja ersättas för att våra träd dränerar atmosfären på koldioxid?

Leif Öster,

skogsägare och turismföretagare

LÄS MER: Leif Öster: Turisten vill besöka bondskogenLÄS MER: Leif Öster: Lantmäteriet saknar allt bondförnuft

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen