Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 14 oktober 2017

Vad är en ersättningsfond?

FRÅGA: Ibland stöter man på termen ersättningsfond och därför undrar jag vad det egentligen är för något och när man får använda den?

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Vibeke Alstad, skogsekonom, LRF Konsult.
Vibeke Alstad, skogsekonom, LRF Konsult.

EXPERTENS SVAR: Ersättningsfonden kom i samband med 1990 års skattereform och ersatte då reglerna om eldsvådefonder och delar av reglerna kring uppskov med realisationsvinst.

Ersättningsfonden fungerar vid avsättning som ett avdrag från årets intäkter och undantas alltså från beskattning. Det som får avsättas till ersättningsfond är plötsliga intäkter som den skattskyldige inte har kunnat påverka. Detta innebär skadeersättningar eller intäkter på grund av tvångsmässiga avyttringar. Syftet med ersättningsfonden är att den skattskyldige ska befinna sig i samma skattemässiga situation som om exempelvis försäkringsfallet inte hade inträffat. Man ska alltså inte straffas skattemässigt för att ladugården brinner ner eller att skogen blåser omkull.

Vad en skada är behöver inte närmare förklaras. En tvångsmässig avyttring kan vara en expropriation eller liknande men även intrångsersättning för exempelvis ett naturreservat räknas in. Slutligen kan även ersättning för en fastighet som avyttras som ett led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering avsättas till ersättningsfond.

Det finns fyra olika typer av ersättningsfonder beroende på vilken slags tillgång som skadats eller avyttrats.

  • Inventarier
  • Byggnader och markanläggningar
  • Mark (innefattar förutom råmark även växande skog och täkter)
  • Djurlager och renskötsel

Huvudregeln är att fonden ska användas till samma slags tillgång som skadats eller avyttrats, men inom tillgångsslaget kan man välja fritt. Detta innebär till exempel att en fond som avsatts efter intrångsersättning för åkermark kan användas till att köpa skog. Det är tillåtet att dela upp beloppet till flera olika fastighetsförvärv.

Man får inga avdrag för utgifter som betalats med medel från en ersättningsfond. Om det rör sig om inventarier får man alltså inget avskrivningsunderlag och om det handlar om en fastighet får man ett lägre omkostnadsbelopp. Den skattemässiga effekten uppkommer därmed den dag man säljer ersättningsfastigheten. Skogsavdragsutrymmet däremot påverkas inte.

Man har tre år på sig att utnyttja sin ersättningsfond och om den inte nyttjas i tid återförs den. Vid återföring får man även ett tillägg på 30 procent av beloppet.

Man kan få dispens med återförandet i ytterligare tre år om man till exempel blivit sjuk eller inte har hittat någon lämplig ersättningsfastighet. Även om man i slutändan inte hittar någon lämplig fastighet har man fått en skattkredit på sex år och detta sammantaget med den relativt låga skattesatsen kan göra ersättningsfonden till en bra lösning vid stora oförutsedda intäkter.

Vibeke Alstad

Skogsekonom, LRF Konsult

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen