Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 12 augusti 2017

Urbaniseringen största boven

Utnyttjandet av hållbara naturresurser kräver att det går att bo kvar på landsbygden, skriver Ida Oderståhl.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Den 2 augusti passerade vi dagen då vi förbrukat jordens resurser det här året, så kallad ”Overshoot day”. Allt fler forskare slår fast att det i särklass störst miljöhotet är den skenande befolkningsökningen. Jordens resurser kommer inte att räcka till. Det sägs att det inte finns tillräckligt mycket odlingsbar mark. Maten, oljan, mineralerna, vattnet och bränslet kommer inte att räcka. Samtidigt spås mer än 66 procent av jordens befolkning bo i städerna år 2050.

Gmo en möjlighet

En sätt att avhjälpa problemen kan vara GMO, ett alternativ som gör det möjligt att odla effektivt på mindre markyta. Det låter inte speciellt lockande i mina öron men något som däremot gör mig fascinerad är tanken på ”plast”, drivmedel, gröna kemikalier, textil med mera som tillverkas av cellulosa. I skrivande stund jobbas det för fullt i Örnsköldsvik med att ta fram produkter som kommer lösa många av våra världsproblem. Det enda som oroar mig lite är hur vi ska förse fabrikerna med råvara.

Samhällsservice krävs

Det krävs en viss nivå av samhällsservice på landsbygden om människor ska vilja bo här, och det krävs att människor bor här för att vi ska kunna förse städerna med nödvändiga råvaror. Någon måste sitta i skogsmaskinerna, någon måste återbeskoga hyggena, någon måste ratta timmerbilarna och någon måste administrera virkesaffärerna. Någon har ofta en önskan om att hitta en livskamrat och när det lyckas händer det att barn blir till. När man skaffar barn inser man hur viktigt det är med en fungerande sjukvård och ett fungerande samhälle. I veckan fick vi erfara vad nedmonteringen av sjukvården på landsbygden kan innebära. Vår dotter fick en allergisk reaktion efter att ha druckit en smoothie med nektariner. Vi begav oss iväg ilfart. I bilen ringde vi 112 där man sa att vi hade 14 mil till närmsta öppna sjukhus. Lyckligtvis slutade allt väl då det uppdagades att larmcentralen bara var felinformerad och akuthjälp faktiskt fanns på närmare håll. Men vad hade hänt om vi tvingats köra 14 mil? Tanken på att flytta till en stad har aldrig varit närmare.

Ingen brist

Här i Norrlands inland känns tanken på att det skulle råda brist på odlingsbar mark lite absurd. Varje dag ser man hur arealen obrukad åkermark växer. Även skogen växer och vi har enorma möjligheter att utvecklas inom de gröna näringarna. Men detta förutsätter att vi ges möjlighet att bo kvar. ”Overshoot day” engagerar miljontals människor världen över men tänker man ens på att urbaniseringen kanske är den största boven i dramat?

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen