Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 28 april 2018

”Svaren finns i vår skogshistoria”

”Jag skäms när jag inser mitt misstag. I fyra år har jag suttit i programrådet för nationellt skogsprogram utan att ha lyft frågan om vår skogshistoria”. Det skriver Leif Öster i veckans krönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Leif Öster, krönikör i Land Skogsbruk.
Leif Öster, krönikör i Land Skogsbruk. FOTO: Privat

Många som köper jord och skog glömmer bort en sak. Nämligen att enligt Jordabalkens 4 kapitel, § 20, ska ”säljaren till köparen överlämna kartor och handlingar”. Så om du köper mark, be att få med alla gamla planer, kartor och dokument. Vi kan lära oss mycket från historien. Här hemma på min gård har vi historiska kartor från år 1652 och framåt. Dessa gamla handlingar ger viktig information.

Själv är jag en nörd. 450 sidors läsning om den första riksskogstaxeringen är för mig ett sant pojkboksäventyr. Året är 1923 och en grupp män ställer sig på led. Man vandrar på raka linjer genom riket. Med 20 kilometers avstånd i norr, en kilometer i söder. Jobbet var klart sju år senare. 100 personer gick till fots och räknade in 12 miljoner träd. 180 309 provträd mättes noga. Därför vet vi i dag hur skogarna såg ut. Jordens omkrets är 4 000 mil och den första riksskogstaxeringen i Sverige mätte sig fram i 5 200 mil!

Det var ett omväxlande skogsland. Kraftigt betade skogar i söder, bitvis hårt huggna skogar i Bergslagen och längs Norrlands älvdalar. Men fortfarande stora urskogar när avstånden till flottningsbara åar och älvar var stora. Län för län rapporteras det om blandskogar. Jag slås av hur mycket skog det bitvis stod kvar. Umeåfotografen Bertil Ekholtz fotograferar ett bestånd med 1 100 (!) kubikmeter per hektar.

Och jag skäms när jag inser mitt misstag. I fyra år har jag suttit i programrådet för nationellt skogsprogram utan att ha lyft frågan om vår skogshistoria. Skogsdebatten handlar om framtid, men svaren finns ofta i vår historia. Dessbättre finns det en fin liten förening som har tagit det som sin uppgift att sprida kunskap om vår skogshistoria. Föreningen heter Skogshistoriska sällskapet. Alla skogsägare borde vara medlemmar. Om inte annat kan man lära sig en del av näringens historiska misstag.

På ett av sällskapets möten pratade jag med numera framlidne professorn Bengt Ager. Han lyfte fram dagens höga maskinkostnader. I 50 år skedde vår maskinutveckling i en stark utvecklingstriangel mellan tillverkare-brukare-forskare. En dag såg bolagen att privatägda maskiner producerade virket 20 kronor billigare än företagsägda, så i slutet av 1980-talet överläts maskinägandet till små entreprenörer.

För en kvartalsvinst abdikerade bolagen därmed från all maskinutveckling. Och nu 2018 undrar vi yrvaket varför inga stora tekniska genombrott skett de senaste 30 åren!

Leif Öster,

Skogsägare och turismföretagare

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen