Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 1 april

Släpp skogsägarna loss, det är vår

Det är dags för en frihetsreform för oss skogsägare. Jag anser att det är dags att ta bort hela skogsvårdslagen. När man ändå håller på kan man även ta bort jordförvärvslagen. Och sluta med de tvångsvisa omarronderingarna i mitt hemlän, Dalarna. Nu senast var det 600 familjer som sa nej, ändå körde samhället över dem alla. Att avreglera skogsägandet innebär bara fördelar.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Leif Öster, skogsägare och tursimföretagare
Leif Öster, skogsägare och tursimföretagare

Det mest märkliga är att när jag förespråkar denna avreglering är det skogsnäringen som säger nej. Den vill behålla dessa ingrepp i äganderätten. De säger att virkesflöden hotas och virkespriset kan gå upp, Bra, tänker jag. Men det blir nog inte så eftersom de flesta skogsägare är vettiga och tänkande personer. God skogsskötsel och hushållning ger nämligen det mest lönsamma brukandet. Därför kommer skogsägarna att fortsätta att plantera ny skog och ta bort träd som skadar grannar. Och de ytterst få som inte kommer att göra det, ja, de bryter väl redan idag mot lagen och får därmed en sorts amnesti.

Men vi skogsägare har ett stort eget ansvar i att våga tänka själva och ifrågasätta de så kallade råd vi får av virkesköpare. För det hör till saken att visserligen omfattar skogsvårdslagen med föreskrifter si så där en 93 sidor text. Men mycket är råd som man inte behöver följa. Så redan idag har vi skogsägare en frihet som vi inte utnyttjar.

Om man då tänker sig att samhället tar bort de här onödiga lagarna och börjar lita på sina skogsägare, vad händer då? Jag tror inte alls att något dåligt kommer att ske. Det vet vi, därför att Finland avreglerade sitt privatskogsbruk för några år sedan. Och det har inte fått några som helst dramatiska effekter. Mer än att känslan och stoltheten bland självägande skogsägare ökade. Och det behövs i Sverige också.

Visst, kanske är det några hyggen som inte planteras, men det kan sannerligen kvitta, för vad betyder det när vi årligen tar upp 65 000 hyggen. Och ny skog brukar nästan alltid komma upp. Någon kanske är bekymrad över att miljöarbetet skulle komma i skymundan? Det tror jag inte heller eftersom de få tvingande miljöreglerna, som exempelvis samrådsskyldighet redan finns även i Miljöbalken.

Om samhället sedan vill att vi ska göra något extra, ja, är det väl bara att betala? Incitament kallas det. Och behöver man ett facit i förväg, då kan man ju prova mina förslag i ett län med många privata skogsägare. Det kommer säker att gå bra.

Leif Öster, skogsägare och tursimföretagare

LÄS MER: Efterlängtad LRF-satsningLÄS MER: Mycket har blivit bättre med åren

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen