Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 27 augusti 2017

Skogshistorien förtjänar genomlysning

Omständigheterna kring hur det gick till när skogen bytte ägare i ökande takt under 1800-talets senare del förtjänar ytterligare belysning och genomlysning. Det skriver Anna Stjernström, skogsägare och historiker, i veckans krönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

”Har du sett den där TV-serien ‘Träpatronerna’?”

Det är en ganska vanlig reaktion när jag berättar för någon om min pågående historieforskning som doktorand vid Mittuniversitetet. Dramat författat av Bengt Bratt visades vad jag vet i Sveriges television i två omgångar; 1984 och 1988 och den tycks ha rotat sig fast i djupet hos många som sett den.

Det måste förstås vara ett ganska bra betyg för ett drama. All underhållning som visats på TV minns man ju inte. Jag kan inte ha varit direkt lastgammal, men just Träpatronerna har jag till och med själv minne av från något av visningstillfällena, så jag svarar ja.

Hungersnöden kontra överflödet, orättvisan, oförrätterna. De hårda arbetsvillkoren och omöjliga levnadsvillkoren. För både dem som blev av med skogen och de som skulle såga timret. Arrogansen, kylan och omoralen hos dem som roffade åt sig. Träpatronerna.

Nämnda dramatisering utelämnar emellertid mycket av det större sammanhanget och de för processen helt avgörande inverkansfaktorerna och lämnar därför som historieskildring en hel del att önska. Det kan tyckas olyckligt att pjäsen för många tycks sammanfalla med den faktiska verklighetsuppfattningen av det historiska händelseförlopp som ibland kallats för ”Baggböleriet”. Bilden av det förflutna påverkar ju trots allt hur vi värderar, bedömer och upplever det som händer runt omkring oss och med vilka ansatser vi möter framtiden.

Den omfördelning av skogsägandet som skedde i ökande takt under 1800-talets senare del från enskilda skogsägare till olika bolagsbildningar är ett faktum. Men omständigheterna kring hur det gick till när skogen bytte ägare, vilka aktörer som var delaktiga i processen, utifrån vilka förutsättningar de agerade, vilka de inverkande faktorerna var och hur den skogsindustriella branschen egentligen såg ut i begynnelsen, är alltihop frågor som förtjänar ytterligare belysning och framför allt genomlysning.

Inte minst som lagstiftningen kring bolagens möjligheter och begränsningar att förvärva skog nu åter är på tapeten. Oavsett vad vägvalet gäller: det kan aldrig skada att känna till bakgrunden. Diskussionen kring vem som ska äga skogen och nyttja den, hur den ska vårdas, förvaltas och användas är oupphörliga stötestenar. Samma gäller här- det kan inte skada att känna till historien.

Mitt avhandlingsprojekt bygger på en empirisk djupdykning i 1800-talets handel med avverkningsrätter och skogsfastigheter för att från grunden undersöka hur det gick till.

Lager av beslut och händelser har fört oss dit vi är i dag. För att navigera så klokt som möjligt i skogen inför framtiden bör vi ha lite koll på de ”lagren”: inte förlika oss med mindre än välgrundade uppfattningar och definitivt inte nöja oss endast med TV-underhållning som besluts bas.

Jag hoppas förstås att mitt forskningsarbete i slutänden ska kunna bidra något lite till en fördjupad allmänbildning och motiveras så här i starten av det nya läsåret av att mitt avhandlingsprojekt har flera beröringspunkter med den dagsaktuella samhällsdebatten.

Anna Stjernström

Skogsägare, historiker

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen