Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 8 augusti

Skogsförsäkringen som saknas

"Vi behöver en försäkring som ersätter de skogsägare som har byggt så höga naturvärden att virket inte kan säljas", skriver Leif Öster i sin krönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Det är dags att vi skogsägare får betalt för den klimatnytta vi gör, skriver krönikören.
Det är dags att vi skogsägare får betalt för den klimatnytta vi gör, skriver krönikören.

Jag tycker att skogsägareföreningarna bör erbjuda en ny sorts försäkring. Vi behöver en försäkring som ersätter de skogsägare som har byggt så höga naturvärden att virket inte kan säljas. Kanske ska det krävas att man är certifierad och att inte formellt reservat är på gång. Överhuvudtaget behövs bättre och fler skogsförsäkringar.

Här hemma i södra Dalarna har en större skogsegendom i sommar sålts på nivån 700 kronor per skogskubikmetern. Jag vet inte om köparen redan har försäkrat sin skog. Det borde hen göra. De svenska skogarnas sammanlagda värde lär ha passerat 1000 miljarder kronor. Ändå är det många privata skogsägare som ännu inte har fullvärdesförsäkrat sin skog. Prognoser talar om ett mer extremt väder, bränder och skador.

EU verkar vilja styra allt mer i skogen. En viktig del av EUs klimatpolitik är att satsa på koldioxidavskiljning och kollagring, så kallad CCS. I Sverige kan exempelvis skogsindustrin med sina stora utsläpp av koldioxid börja använda tekniken. I så fall skulle vi få se vad som kallas negativa koldioxidutsläpp. Problemet är att tekniken är väldigt dyr. Senaste prisnivån jag har hört är 2000 kronor per ton. Dessutom finns inte tekniken idag.

Men landets skogsägare äger miljarder kollagringsmaskiner. De kallas träd. Självfallet borde vi skogsägare få betalt av samhället för den klimatnytta som våra skogar gör. Här är sex olika modeller som tål att diskuteras:

1. Den enklaste modellen är nog att betala alla skogsägare för varje år som de överhåller skogen över lägsta slutavverkningsålder.

2. Man kan tänka sig ett röjningsstöd till den som röjer fram en klimatanpassad blandskog och senarelägger första gallringen. Ger förmodligen en enorm klimatnytta.

3. En betydande del av dagens nettolagring sker i avsatta skogar och en tanke är att staten skulle premiera fler naturvårdsavsättningar baserat på antalet ton lagrat kol.

4. Man kan tänka sig ett generellt kollagringstöd för hela fastigheten om man följer en ny sorts kombinerad naturvårds och klimatplan.

5. Kanske ett stöd till skogsägare som sköter sin skog så att tillväxt och kollager överstiger det normala vid motsvarande boniteter.

6. Det finns även förslag om att ersätta skogsägare som gör klimatreservat. Det är en intressant tanke, men ännu en väldigt tidig skiss.

Lantbrukare ersätts för den miljönytta de levererar. Nu är det dags att vi skogsägare får betalt för den klimatnytta vi gör.

Leif Öster, skogsägare och turismföretagare

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen