Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 27 augusti

Skogsägare behöver bättre beslutsunderlag

Skogsbruksplanen presenterar bara ett scenario för massaveds- och timmerproduktion och hjälper inte skogsägaren att värdera olika risker, skriver Kerstin Dafnäs, skogsägare och ordförande i Spillkråkan.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Min nya skogsbruksplan är klar, men får mig att inse hur ofullständig den är som beslutsunderlag. De prognostiserade skogskubikmetrarna besvarar varken frågor om den framtida lönsamheten eller utvecklingen av biologisk mångfald.

Min far har berättat om de första skogsbruksplanerna han introducerade för 60 år sedan. Med tanke på den tekniska utvecklingen är det konstigt att dagens digitaliserade planer i princip är oförändrade.

Skillnaden är stor mot finansbranschen, där jag arbetat med tillväxt-, lönsamhets- och riskanalyser. Det första är avsaknaden av scenarier. En prognos kommer sannolikt slå fel. Därför är det viktigt att kunna jämföra olika scenarier för att se hur stor effekt olika risker kan få. Vilken effekt kan olika betestryck eller torka ha på tillväxten eller på arter man vill gynna? Går det att sprida riskerna genom att ha olika strategier på olika bestånd? Skogsbruksplanen presenterar bara ett scenario för massaveds- och timmerproduktion och hjälper inte skogsägaren att värdera olika risker.

Den andra är avsaknaden av ekonomisk information. Planen innehåller ingenting om de möjliga intäkterna, om värdet på stående skog, kostnader för löpande skötsel eller investeringar i vägar. Inte heller om beräknat resultat eller lönsamhet. Vilket annat företag skulle göra sina kalkyler i producerad volym?

Även i rådgivningen från Skogsstyrelsen tappas ekonomin bort. I informationen runt hyggesfria metoder finns inga ekonomiska beräkningar. Hur kan skogsägaren ta beslut utan något hum om ekonomiska konsekvenser? Just inom skogsbruket, där enskilda inte kan förväntas göra komplicerade beräkningar, borde användarvänliga och transparenta beslutsunderlag vara självklara.

När föreningen Spillkråkan frågade sina medlemmar – skogsägande kvinnor – vilka områden de vill att utbildningen ska fokusera på, var det just lönsamhet och ekonomi som fick flest röster. Det gällde allt från hur man utvärderar anbud och upphandlar tjänster till hur man kan kombinera ökad biologisk mångfald och klimatnytta med lönsamhet.

Med tanke på de ökande riskerna och de alltmer komplexa avvägningarna som skogsägare behöver göra, är det viktigare än någonsin att beslutsunderlagen tar ett stort kliv framåt. Med dagens teknologi och datamängder finns alla förutsättningar på plats. Det behövs för att vi ska kunna bidra till biologisk mångfald, industriproduktion och klimat med rimlig lönsamhet.

Kerstin Dafnäs, skogsägare och ordförande i Spillkråkan

LÄS MER: Skogsförsäkringen som saknas

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen