Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 14 augusti

Skogen är inte statisk

Skogsägare får leva med det som tidigare generationer gjorde med skogen. I veckans krönika diskuterar Marit Bohlin skogsvårdsskuld och naturvårdsskuld.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Naturvårdsskulden är något som Marit Bohlin tycker alla borde prata om och diskutera mer.
Naturvårdsskulden är något som Marit Bohlin tycker alla borde prata om och diskutera mer.

Skog växer långsamt och har långa omloppstider, många decennier och flera generationer. Det är den verklighet som vi inom skogen lever med. Något som vi därför också får leva med är olika typer av skulder. Jag pratar gärna om skogsvårdsskuld och naturvårdsskuld.

Om jag börjar med det förstnämnda så har vi idag en skogsvårdsskuld. Vi får leva med det som tidigare generationer gjorde med skogen. Med åren så har råden till skogsägaren förändrats. Det är inte så länge sedan flygplan med hormoslyr flög över delar av landet. Då var ett råd att lövet skulle bort. Skogsägare har också haft röjningsplikt, något som avskaffades 1993.

Naturvårdsskulden är något som jag tycker alla borde prata och diskutera mer. Skogsbruket blir hela tiden bättre och bättre om vi jämför med hur skogen brukades under exempelvis 1950-60-talen. Dock kvarstår faktum att skogen växer väldigt långsamt och förändring tar tid. De olika naturvårdsinsatser vi gör idag ger inte resultat på en gång men vi ser redan förändring när olika typer av statistik kring skogen redovisas.

Som exempel kan jag se på skogarna kring vår gård. Många av dem är väldigt fattiga på löv och död ved, vilket inte är konstigt då dessa skogar föryngrades och sköttes under en tid då råden var helt andra än idag. Som jag skrev ovan tycker jag att just denna aspekt kring dessa olika typer av skulder borde komma upp mera i debatten.

Vi människor har i flera hundra år påverkat naturen och frågan är vilket tillstånd som anses vara skog. I dagens samhälle och debatt känns det faktiskt rätt motigt ibland att vara skogsägare. En tanke som slog mig när jag arbetade mer än en vecka med att ta hand om snöbrott var: Varför gör jag det och vad kommer det att få för konsekvens framåt. Kommer det att vara vår skog även i framtiden?

Amalia Mattsson tankarna så sparade jag högstubbar, fallna träd och löv medan jag tänkte på att det jag gör bidrar till naturvården. Just detta område har genomgått en omarrondering vilket gör att vi fått delar som till största delen är rena produktionsskogar. Där finns lite naturvårdsskuld att jobba med, men det är inget som sker över en natt. Vi fortsätter att sköta skogen utifrån dagens olika råd.

LÄS MER: Stolt över familjeskogsbruket

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen