Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 13 maj

"Skog ska diskuteras ute i skogen"

Jag tror att skogsdebatten skulle vinna mycket på att flyttas från riksmedia och Stockholm. För skog ska diskuteras ute i skogen. Det blir både lugnare och sakligare. Drömmen vore att få landets skogsägare att bli mer av ambassadörer och skogsvägledare. Det är liksom en annan skala på skogsdebatten när vi skogsägare står där mellan träden och löser problemen, skriver Leif Öster.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Lantmätaren Johan Brandbergs karta över fredsmilen från 1754. Arkivcentrum Dalarna, Kart- och ritningsarkivet: E-850.
Lantmätaren Johan Brandbergs karta över fredsmilen från 1754. Arkivcentrum Dalarna, Kart- och ritningsarkivet: E-850. FOTO: Arkivcentrum Dalarna

Just det här med att beskriva skog i olika skalor är intressant. Få vet idag vad en punktpolett är för något. Det är en genomskinlig plastskiva med ett raster av punkter och rutor som förr i tiden användes för arealmätning. Skogsägaren lade plastskivan på en karta eller flygbild och kunde genom att räkna prickar och rutor få fram en areal på olika ägofigurer. Problemet var att det bara fanns två skalor 1:10 000 och 1:20 000. Idag gör skogsägaren samma sak blixtsnabbt i sin mobiltelefon och i valfria skalor.

För att fortsätta med skalor vill jag nämna att när jag på 1980-talet jobbade på Domänverket fick vi återkommande klagomål av röjningslag och markberedare. De fick betalt per utförd hektar, men ansåg att arealerna alltid var lite större i verkligheten än på våra kartor. Till slut fick saken utredas. Det visade sig mycket riktigt att kartorna som utgjorde underlag för betalningen kopierades i maskiner som förminskade något.

Jag bor granne med Horndals bruks gamla skogar och här finns en underbar historia om det där med skalor. Ett problem för de stora järnbruken på 1700-talet var ständig brist på kontanter. I Sverige hade det funnits handelskompanier utan personligt ansvar sedan 1600-talet, men där var det svårt att få låna pengar. Först med 1848 års aktiebolagslag underlättades finansiering. Med ett aktiebolag blev det enklare att både låna och ge ut egna aktier för att finansiera allt större projekt som järnvägar, kanalbyggen och satsningar på järn. Horndals bruk ägde stora skogar som fanns beskrivna på en liten men vacker karta. Men för att imponera på långivarna kallades därför en kartritare in och nu ritades en ny större, sju meter lång karta. Samma skog naturligtvis, men imponerande på långivarna. Kartan lär finnas bevarad på landsarkivet i Härnösand.

Landets mest berömda skogskarta gjordes 1754. Kartbilden är cirkelrund och visar all fredad skog inom en mil runt Falu koppargruva. 64 rösen markerades i naturen. Men skalan blev märkliga 1:20 600. En svensk mil var på den tiden 10 689 meter lång.

Leif Öster, skogsägare och turismföretagare

LÄS MER: Släpp skogsägarna loss, det är vårLÄS MER: Mycket har blivit bättre med åren

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen